Black Friday-handeln minskade hela 12 procent 2022 jämfört med 2021. Det är ingen tillfällighet. Redan innan pandemin såg vi hela julhandeln backa trots högkonjunktur. En utveckling som olika experter i media delvis tillskriver oss konsumtionskritiker.

Företagslobbyister försöker försvara Black Friday med att fattiga kan spara pengar på rean. Men inget blir ju billigare än att köpa ingenting och varken begagnat eller grundbehov som mat och mediciner brukar ingå i planerade reor. Istället lockas vi att köpa mer än planerat. Med andra ord: Black Friday gör oss fattigare och köpstopp gör oss rikare.

Försöken att ändå öka storföretagens vinster har nu gått så långt att hela 7 av 10 starka företag ertappades med att manipulera jämförelsepriserna i Prisjakts undersökning. Det finns också ärliga företag som säger rakt ut att det inte är “nödvändigt att erbjuda rabatter, ordet Black Friday eller Black weekend skapar köplust i sig självt”. Så även om man bortser från lyckobluffen är Black Friday = Bluff Friday.

Men det finns företag som går mot strömmen och väljer välgörenhet istället för Black Friday, vilket också många individer gör på Giving Tuesday som sedan 2012 följer veckan efter Black Friday. Forskare har hittills hittat 150 företag som faktiskt försöker minska konsumtionen.

Stödet för begagnat har ökat och andelen som inte tänker handla på Black Friday har ökat till halva svenska folket i Svensk handels undersökning: “Likt föregående år är det vanligaste skälet till att inte handla något under Black Friday, Black Week eller Cyber Monday att man helt enkelt redan har allt man behöver.”

Denna förnöjsamhet är en jättebra grund, men för att vi inte ska luras att senare använda våra insparade pengar till onödig konsumtion så bör vi som samhälle välja kortare arbetstid som ny norm, istället för enbart högre löner och därmed maximerad konsumtion. Självklart med kompenserande åtgärder för låginkomsttagare. Då hinner vi också laga allt som lätt kan lagas.

Innan den politiken förverkligats i kommuner, på arbetsplatser och annorstädes, så är det bra att känna till hur det faktiskt spelar stor roll vad vi individer gör och inte gör. Att vara klimatlat är ett sätt att vara klimatsmart. En köpfri dag är just en sådan dag då vi handlar genom att inte handla.

Bland de som likt bland annat Fältbiologerna ändå agerar med någon form av aktion som motreaktion mot Black Friday så är det klart vanligaste fortfarande någon form av gratis bevarande av kläder som klädbytardagar, tips för återbruk av kläder och lagning av kläder. Digitalt gör olika miljöorganisationer utspel, debattartiklar skrivs och flera universitet ställer aktivt sin sakkunskap till förfogande. Kommuner agerar ofta genom Europa minskar avfallet-veckan samtidigt.

Sammanfattningsvis är det förstås en stor utmaning att som En köpfri dag kampanja med 0 kr mot storföretagens konsumtionssamhälle som satsar över 8000 kr per svensk och år på propaganda och tiggeri hundratals gånger om dagen (dvs reklam). Men med de oddsen så når vi ändå långt då Black Friday nu minskar. För de må ha pengarna, men vi har argumenten.



Hur går vi vidare nu efter den årliga kampanjdagen En köpfri dag?
Om det gästbloggar Emilia Arvidsson (se bilden), som driver Köpfritt år.



Tack till alla som deltagit på En köpfri dag, det är så fint att vi kan sprida andra idéer än de rent kommersiella, eller hur? En köpfri dag kan tyckas lätt att genomföra, 24 timmar känns som en enkel handling. Men tänk om det finns mer att hämta, mer att uppleva?

Jag som skriver heter Emilia och driver Facebook-gruppen Köpfritt år 2022 (snart 2023) och vi är i skrivande stund över 7000 personer som på ett eller annat vis är intresserade av en motpol, av det köpfria. I gruppen kan vi läsa oss till andras sätt att genomföra ett köpfritt år, där det vi tackar nej till inte är i fokus, utan de flesta riktar blicken mot det vi säger ja till istället.

Det är därför jag vill uppmuntra er som tagit ett köpstopp över en dag att fundera på om ett helt år kan vara ett alternativ? Kan det vara så att 2023 är året då vi stoppar vår konsumtion av prylar och istället gör något helt annat? Känns det läskigt eller kanske blir du nyfiken? Här listar jag fem godbitar som är direkta konsekvenser av att leva mer resurssnålt.

5 godbitar – köpfritt 2023

  1. Du får tid över till annat än att nätshopping eller befinna dig i ett köpcentrum. Många av oss lider av konstant skräck över att tiden inte ska räcka till. Men med köpstopp kan du lösgöra tid! Tid att..? Ja, vad vill du lägga din tid på? Har du någon hobby som du skulle vilja ta dig an igen? Har du vänner och bekanta som du gärna vill spendera mer tid med? Vill du lära dig något nytt? Kom ihåg: forskning har fastslagit att shopping har väldigt lite med lycka att göra. Det kan man bland annat läsa om i Konsumtionsrapporten 2012.

  2. Du sparar pengar. En del av oss känner en motivation när pengarna får växa lite grann. Det kan också vara så att du tar tillfället i akt och betalar av en skuld eller två. Jag har haft kontakt med människor som känner stor frihet efter att skulderna minskat eller upphört.

  3. Du får möjlighet att undersöka: vem är jag när jag inte shoppar? Vad finns det bortom konsumtionskulturen, den som är så starkt rotad i oss? Själv upptäckte jag ett nytt miljöengagemang, där klimatfrågan blivit viktig för mig och min familj. Det ledde i sin tur att jag fick min första bok, Klimatglädje, publicerad. Jag har haft köpstopp sedan 1 januari 2016. Till en början var det för utmaningen, idag känns det mer som en naturlig del av min livsstil. En liten brasklapp: jag är inte absolutist, ibland handlar jag. Mer om det kan du läsa om på min blogg enemilia.se

  4. Du kan hitta likasinnade, till exempel i gruppen på Facebook. Du kan också få mer kunskap i varför du vill ha ett köpstopp – kan det vara miljö? Pengarna? Tröttheten på att konsumera? Eller som många med mig känner: utmaningen?

  5. Du kan lära dig mer om konsumtion och kopplingar till samtiden. Hur ser vår konsumtionskultur ut? Vilka problem finns med dagens konsumtionsmönster? Finns det fördelar? Hur känns det när man shoppar? Hur känns det när man låter bli? Kan man lägga till något mer i sitt köpstopp? För mig personligen har mat fått en särskild betydelse: jag tycker det känns bra att betala för mat. Dels för att det är livsviktigt och dels för att jag respekterar de som producerar hållbar mat. Enligt statistiken lägger svensken cirka 13 procent av den disponibla inkomsten på mat, vad skulle hända om vi la mer än så? Med tanke på utvecklingen av matpriserna och energisituationen gissar jag att dessa siffror kommer förändras. Vi lägger kanske mer än vad vi vill på mat idag 2022, men jag tänker fortfarande att: jo, det är bra att betala för mat. Många är villiga att lägga stora pengar på till exempel kläder, medan matpriserna känns som tråkiga utgifter. Det är lite skevt tycker jag personligen (givetvis ska kläder få kosta, dess rätta pris behöver finnas med tanke på hur klädindustrin ser ut).

Jag tänker att jag bjuder på lite ur min bok Klimatglädje. För många blir konsumtionsvanorna påverkade av kunskap. Hur då? Jo, att man helt enkelt inte vill ställa upp på de normer som finns kring köpande, samt att man förstår hur det hänger ihop med miljöfrågorna i stort.

Hur mycket konsumerar du? 

”I en undersökning fick konsumenter skatta hur mycket pengar som lagts på inköp av inredning och svensken kom då fram till att hen lade 353 kronor per månad på möbler och inredning. Om man tittar på den verkliga utgiften så landar den på 555 kronor per person och månad. Sett över tid tror vi också att vi har minskat vår konsumtion i den här kategorin av produkter, men i själva verket har den ökat. Vi upplevde att vi minskat vår konsumtion med 4 procent sedan 2010, men tittar man på den faktiska statistiken så ser vi en ökning på 20 procent. Vi tror också att den totala konsumtionen över tid har minskat, vilket inte heller stämmer. Så visst blundar vi, eller hur?

Det finns en stor omedvetenhet, men kanske kan vi skönja en önskan om att minska konsumtionen, mellan raderna i statistiken, just för att vi tror att vi minskat våra inköp? Jag tror att många av oss är inne på det spåret, men att vilja är inte samma sak som att göra. Sett till klimatet behöver vi förändra våra konsumtionsvanor, inte minst genom att ta vara på de prylar som vi redan har.

Enligt Konsumtionsrapporten reparerar vi allt mindre. Som ett exempel kan nämnas att vi 2017 lade ungefär 60 kronor på reparation av datorer, möbler, skor och hushållsapparater – ett ganska blygsamt belopp och det finns en potential att öka på vår vilja att fixa trasiga saker. Dessutom minskade även second hand-konsumtionen. Det betyder krasst att vi tar hand om våra behov genom att ta fram plånboken och köpa nytt. Möjligen uppvägs detta i viss utsträckning av att vi byter och lånar mer saker av varandra eller låter grannen som är ingenjör laga våra trasiga datorer och mobiler – sådant framgår ju inte av statistiken.

Det som tyvärr är ett svåröverkomligt hinder för många är bristen på tid. Det blir enklare och går snabbare att köpa nytt än att laga. Jag ser på sociala medier att fler och fler vågar göra alternativa val, där många också ifrågasätter att människor i fattiga länder inte får skäliga löner för sitt arbete, ja inte ens levnadslöner för att täcka mat, husrum, sjukhusvård och skolavgifter. Det känns som att medvetenheten sprider sig – titta till exempel på #sustainablefashion eller #hållbartmode. Även den brittiska dokumentären Modeindustrins smutsiga baksida som har gått på SVT visar på verkliga förhållanden med förgiftade vattendrag och människor och barn som antas använda vattnet i sin vardag. Det är helt absurt med tanke på att det sen är vi som handlar kläderna, utan eftertanke, och dessutom slänger vi stora mängder kläder varje år.”



Så vad säger du, vill du pröva köpfritt år 2023?

Emilia Arvidsson

De flesta förlorar på reor som Black Friday, eftersom de bygger på att vi lockas köpa mer än vi annars skulle ha köpt. Men ingen rea slår de 100 % vi sparar när vi nöjer oss med det vi redan har.

Fyra starka skäl att avstå köphetsen på Black Friday:

* Klockan klämtar för klimatet och om alla konsumerade lika mycket som vi svenskar skulle det behövas fyra jordklot för att få naturresurserna att räcka i längden.

* Dyra statusprylar är norm, inte minst bland unga. Så enbart vid Black Friday pressas tiotusentals svenskar att ta första steget in i skuldfällan.

* Forskning visar att den ändlösa jakten på nya prylar gör oss mindre lyckliga. Rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

* Ting tar tid. Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Vi väljer att jobba gratis som vaktmästare åt egna prylberg, men tillgängligheten till saker kan bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer.



En köpfri dag är alltid samtidigt som Black Friday, det vill säga den fredag som infaller 23-29 november. 2022 blir det alltså fredag 25 november. I väntan på den kampanjdagen kan du följa andra inlägg från oss året runt här.

Många termer relaterade till överkonsumtion saknar definitioner i ordböcker på både svenska och engelska. Dessutom har vi som själva använder orden ofta lite olika syn på exakt vad de står för och hur de skiljer sig. Det medför ofta missförstånd och gör det onödigt svårt att formulera alternativ till överkonsumtion.

Därför har vi i dialog med sakkunniga forskare tagit fram ett utkast till en ordlista för termer relaterade till överkonsumtion, med termerna på engelska inom parentes. Förklaringarna inkluderar ofta ord som i sin tur definieras i den här ordlistan, så läs hela om du vill förstå respektive ord ännu bättre.

De här definitionerna har även processats i de Facebook-grupper som finns för respektive term.

Nedan följer först ordlistan med korta förklaringar, därefter en fördjupning.

* Överkonsumtion (overconsumption) = Konsumtion av mer än det som långsiktigt kan produceras utifrån världens naturresurser och som leder till att naturens funktionsförmåga kontinuerligt försämras.

* Hållbar konsumtion (sustainable consumption) = När alla människor kan konsumera tillräckligt för att må bra, men inte mer än att vi håller oss inom planetens gränser och lever som alla alltid kan leva. Hållbar konsumtion är således inte bara utebliven överkonsumtion för ekologisk hållbarhet, utan även konsumtion för social hållbarhet.

* Materialism (economic materialism) = En strävan att utan behov samla och byta ut saker i en ändlös jakt på status och/eller funktioner.

* Ägoism (sammansättning av: äga + egoism) = Materialistisk egoism.

* Förnöjsamhet (contentment) = Att vara nöjd med relativt lite. En attityd där mer och nytt inte automatiskt ses som bättre.

* Tillräcklighet (sufficiency) = Förnöjsamhet för individen i kombination med politik som stoppar överkonsumtion, med målet social och ekologisk hållbarhet för alla.

* Nöjdskam = Skammen du förväntas känna om du inte konsumerar tillräckligt mycket av det som upplevs ge status. Relaterar till engelskans ”keeping up with the Joneses” – den upplevda pressen att konsumera minst lika mycket som grannarna och snittfamiljen, så kallade medelsvenssons. Nöjdskam är en motsats till köpskam.

* Ekorrhjulet (treadmill) = En metafor för upplevelsen av omfattande upprepade tråkiga ansträngningar som inte upplevs leda någonstans. Handlar oftast om livet i stort, att heltidsjobb och hög konsumtion inte ger mer livskvalitet än frivillig enkelhet.

* Frivillig enkelhet (voluntary simplicity) = En självvald enkel livsstil med enklare lösningar utan onödiga utgifter. Innebär ofta låg konsumtion och mindre lönearbete än heltid. Vanliga syften är livskvalitet, personlig utveckling, minskad miljöpåverkan och att frigöra tid till att hjälpa andra.

* Nedväxling (downshifting) = Att närma sig frivillig enkelhet.

* Minimalism = En strävan att minimera antal och volym av sina ägodelar till enbart det som verkligen behöver ägas för ett gott liv. Vissa ser även minimerande av andra distraktioner än prylar som en del av minimalism.

* KonMari = En metod för hur dina saker kan sorteras och förvaras i kategorier, där du väljer att behålla det som behövs eller ger dig glädje.
  Ofta leder KonMari till att man likt minimalister gör sig av med många saker, men KonMari ger alltså även vägledning för sortering och förvaring och handlar mer om vad som känns bra, oavsett mängd och behov.

* FIRE (Financial Independence, Retire Early) = Att spara och/eller samla ihop så mycket pengar att man aldrig mer behöver lönearbeta, inräknat inflation och avkastning. Syftet är främst personlig frihet.

* En köpfri dag/månad/år (buy nothing…) = att med vissa bestämda undantag köpa ingenting under en i förväg bestämd tidsperiod. Medför ofta minskad konsumtion även efter denna period till följd av nya tankar och nya vanor. Vanliga skäl för köpfritt är miljöhänsyn, att må bättre, att betala skulder och att ting tar tid.

Denna ordlista tar inte ställning till olika definitioner av hållbarhet, men förhåller sig till de tre mest relevanta: Ramverken för planetens gränser och de fyra systemvillkoren, samt FN:s och Språkrådets definition av hållbar utveckling.

Svenska akademiens ordböcker saknar samtliga termer ovan i konsumtionskontext och dictionary.cambridge.org definierar endast downshifting och treadmill.

Det finns nog många ord i dessa ordböcker som är mindre kända än ovanstående. Flera ord förklarar dock till stor del sig själva om de används i sitt sammanhang.

Nedan följer hur olika källor definierar orden, samt vad som skiljer de från varandra. Notera att ordlistan ovan beskriver hur orden används idag, vilket kan skilja sig från vissa av de äldre definitionerna nedan. Efter det följer skillnader mellan termerna.

FÖRDJUPNING

NÅGRA DEFINITIONER AV EKORRHJULET
Cambridge ordbok UK: A treadmill is “any type of repeated work that is boring and makes you feel tired and seems to have no positive effect and no end”.
Cambridge ordbok US: A treadmill is “a boring, regularly repeated activity or experience”.

Collins ordbok UK: “a dreary round or routine”.
Collins ordbok US: A treadmill is “any monotonous, wearisome routine in which there is little or no satisfactory progress”.

Wikipedia: Ekorrhjulet är “en metafor för människans till synes otacksamma strävan genom det moderna samhället. Trots alla ansträngningar finner man sig förbli på samma plats.”

Vokabels ordbok: Ekorrhjulet är en “situation där man anstränger sig mycket utan resultat”.

Tidochpengar.se: Vissa menar att ekorrhjulet bara handlar om arbetslivet, men ekorrhjulet är “i bred mening hur vi uppfattar en livssituation. Det kan gälla vårt liv som helhet, eller handla om någon mer specifik del i livet.”
  “Du springer i ekorrhjulet när du, trots hög aktivitetsnivå, inte kommer någonstans i ditt liv. Dessutom är det du gör inte speciellt kul eller belönande.”

NÅGRA DEFINITIONER AV FRIVILLIG ENKELHET
Investopedia: “Voluntary simplicity is a lifestyle choice that minimizes the needless consumption of material goods and the pursuit of wealth for its own sake.”

Ett längre resonemang som i korthet kan tolkas som att frivillig enkelhet är en motpol till materialism finns hos simplicitycollective.com

”The term voluntary simplicity was originally coined by Richard Gregg in 1936, who described it as a lifestyle involving limiting possessions and clutter in order to live deliberately according to one’s purpose. Elgin and Mitchell (1977) expanded on this definition and described voluntary simplicity as a way of life that ‘embraces frugality of consumption, a strong sense of environmental urgency, a desire to return to living and working environments which are of a more human scale, and an intention to realize our higher human potential both psychological and spiritual – in community with others” (Elgin & Mitchell, 1977)

NÅGRA DEFINITIONER AV DOWNSHIFTING
Cambridge ordbok: Downshifting is “the practice of leaving a job that is well paid and difficult in order to do something that gives you more time and satisfaction but less money”.

Collins ordbok: Downshifting is “the practice of simplifying one’s lifestyle and becoming less materialistic”.

Oxfords ordbok: Downshifting is “changing a financially rewarding but stressful career or lifestyle for a less pressured and less highly paid but more fulfilling one”.

Wiktionary: Downshifting is “a social trend towards living a simpler, less ambitious life with a better work-life balance”.

The free dictionary: Downshifting is “quitting a high-pressure job to seek a less stressful life”.

SKILLNADEN MELLAN FRIVILLIG ENKELHET OCH DOWNSHIFTING
Downshifting är en riktning, medan frivillig enkelhet är ett mål. Låt oss ta ett par extrema exempel så det blir tydligt: Att minska inköp av kläder från 110 till 100 plagg i månaden är downshifting, men det är inte frivillig enkelhet. Att öka inköp av kläder från 1 till 2 plagg om året är absolut inom ramen för frivillig enkelhet, men är inte downshifting, eftersom downshifting är att närma sig frivillig enkelhet. Ordet kan dock ändå användas när man nått önskad nivå om man säger att man downshiftat.

The book of rubbish ideas av Tracey West (fd Smith) 2008:
“Downshifting, as a concept, shares characteristics with simple living. However, it is distinguished as an alternative form by its focus on moderate change and concentration on an individual comfort level and a gradual approach to living.”

NÅGRA DEFINITIONER AV MINIMALISM
Becomingminimalist.com: “Minimalism is owning fewer possessions.”

Theminimalists.com: ”Minimalism is a tool to rid yourself of life’s excess in favor of focusing on what’s important — so you can find happiness, fulfillment, and freedom.”

Breakthetwitch.com: Minimalism is “a lifestyle practice focused on minimizing distractions that keep you from doing what matters to you”.

SKILLNADEN MELLAN FRIVILLIG ENKELHET OCH MINIMALISM
Wikipedia har en gemensam sida för båda som inleds med: ”Simple living refers to practices that promote simplicity in one’s lifestyle. Common practices of simple living include reducing the number of possessions one owns, depending less on technology and services, and spending less money.[1][2] These practices can be seen throughout history, religion, art, and economics. Adherents may choose simple living for a variety of personal reasons”.

“Definitions of voluntary simplicity and minimalism share several core features, including reducing consumption and reducing focus on accumulating material goods and wealth, as well as an increased focus on personal growth and values. Some definitions of voluntary simplicity also focus on environmental and social responsibility, whereas definitions of minimalism tend to be less specific about these areas, instead letting individuals define their own values.” (Elgin & Mitchell, 1977)

I både frivillig enkelhet och minimalism är man mycket återhållsam med att skaffa nya prylar, men en skillnad är att minimalism minimerar egna prylberg, medan frivillig enkelhet inte ger brådska att göra sig av med saker, så länge de inte begränsar frivillig enkelhet. Det vill säga har du ett gratis förvaringsutrymme som annars står tomt, så kan du lika gärna låta överflödiga och trasiga saker ligga där tills vidare om de möjligen kan vara till nytta senare, eftersom det inte är enkelhet att rensa ut successivt utan syfte. Detta vägs mot möjligheten att byta till ett billigare boende om du rensar bort allt överflödigt.

Om man blir distraherad av innehållet i bokhyllan så kan frivillig enkelhet vara att hänga ett skynke framför bokhyllan, medan minimalisten kan göra sig av med både bokhyllan och innehållet om det inte tydligt behövs i närtid. 

Minimalister var också sannolikt snabbare med att byta tjock-tv mot platt-tv än de som har frivillig enkelhet som ledstjärna.

Inget av begreppen anger vad man bör göra med ett stort ekonomiskt överskott, men det är mer sannolikt att en minimalist använder överskott till att exempelvis ofta äta avancerade och dyra middagar, medan frivillig enkelhet snarare talar för att göra storkok av någon enkel bra mat man brukar laga.

Att odla och skapa mycket själv kan vara en del av det enkla livet, samtidigt som det kräver fler saker än att köpa färdiga produkter. Bor man i en gård på glesbygden är det således enklare att anamma frivillig enkelhet än minimalism.

SKILLNADEN MELLAN FÖRNÖJSAMHET OCH TILLRÄCKLIGHET
Förnöjsamhet är en attityd, medan tillräcklighet även medför politik. En person med höga koldioxidutsläpp kan vara förnöjsam utan nåbar tillräcklighet om samhället på systemnivå har så stora brister att personen i praktiken inte kan sänka sin klimatpåverkan till en hållbar nivå.

Både miljardärer och väldigt fattiga kan känna sig nöjda och varken vilja ha mer eller mindre. Men i ett samhälle styrt av tillräcklighet finns knappast varken miljardärer eller påtvingad djup fattigdom.

FÖRDJUPNING OM TILLRÄCKLIGHET
“The term ‘sufficiency’ refers to a strategy of introducing hard limitations to unsustainable trends – in particular to overconsumption – plus an emphasis on distributional justice in order for everyone to have access to enough resources to meet their needs. Sufficiency policy complements the eco-efficiency approach that so far has been the main focus of the sustainable development debate.” (FOEE, 2018)

Det är mänskligt att vilja lösa problem genom att lägga till saker, men ofta kan det vara effektivare att ta bort istället. Mer är inte alltid bättre. Ju mer storskalighet, desto mer komplext och sårbart blir samhället.

Några konsekvenser: I ett samhälle baserat på tillräcklighet är cykeln norm istället för bilen. Istället för att bygga förråd rensar man bort prylar. Istället för heltidsjobb för att ha råd med alla utgifter så får man med kortare arbetstid mer tid att åtgärda och förebygga problem. Med tillräcklighet tänker man ”närmre, lägre, långsammare, mindre” istället för rådande systems ”längre, högre, snabbare, mer”.

Politiska förslag för mer tillräcklighet är bland annat ransonering, kortare arbetstid och skuldfria pengar enligt Friends of the Earth’s antologi Sufficiency och Schneidewind & Zahrnts bok The politics of sufficiency. För mer fördjupning om tillräcklighet, se Åsa Callmers doktorsavhandling Making sense of sufficiency.

ORSAKER
Människor kan välja dessa olika inriktningar av en rad olika skäl och skälen stärks ofta när beteendet anammas, även för skäl som inte fanns där från början. Till exempel visar en undersökning av människor som börjat med KonMari att de blev mer måna om miljön efter att ha gynnat miljön som en bieffekt av att deras nya metod för hantering av saker ofta medförde minskad konsumtion.



Källan till bilden ovan är sidan 14 i Naturvårdsverkets rapport Allmänheten om klimatet 2021.


En tidigare version av texten nedan är publicerad i Mat & klimat.

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte? Min analys är att det främst beror på följande:

Företagens reklamskapare länge haft råd att köpa till sig den bästa kunskapen om hur människor lockas till konsumtion, samt haft enorma resurser att sprida sina budskap.

En del i det är att säljarna vet att de inte behöver övertyga alla hela tiden. Det räcker att locka dig 1 % av tiden så är du av med dina pengar sedan. Det nya är att digital reklam nu kan skräddarsys efter just dina intressen och du kan shoppa allt möjligt direkt i mobilen. Med andra ord är de två skälen här ökade påtryckningar och ökad tillgänglighet, när ny kunskap och ny teknik används för ökad konsumtion.

Den rådande ekonomiska teorin är att ständig ökad konsumtion är nödvändig. Därför stimulerar även politikerna ökad konsumtion. Den viktigaste delen i det är att vi nu har mer pengar än någonsin att shoppa för. Fram till 70-talet valde politikerna att ta ut den ökade produktiviteten i både högre löner och kortare arbetstid. Sedan dess har alla framsteg gått till högre löner, högre vinster och högre investeringar för att tjäna ännu mer pengar i framtiden. Pengar som förr eller senare konsumeras.

Åtgärder

Som samhälle behöver vi välja kortare arbetstid istället för högre löner, kombinerat med åtgärder för låginkomsttagare. Halva svenska folket är positiva till sex timmars arbetsdag. Vi kan också på olika sätt försvåra skuldsättning till följd av köphets.

Orsakerna som beror på ny teknik (individanpassad reklam och möjligheten att shoppa allt möjligt direkt på internet) är politiskt svårt att stoppa. Vissa begränsningar kan dock åstadkommas politiskt, som att förbjuda telefonförsäljning (som även den snart lär ske genom AI).

Skatter, ransonering och basinkomst är andra politiska verktyg, men för att de ska kunna genomföras i så stor utsträckning att det blir ett systemskifte, så behöver parallellt ett kulturskifte växa fram med förnöjsamhet som ledstjärna.

För idag förväntas vi skämmas om vi nöjer oss med de kläder och prylar vi har. Denna skam är så osynliggjord att den ännu inte ens har ett namn. Så låt oss kalla det nöjdskam. Mer är inte samma sak som bättre, och rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite. Om du inte övertygas av denna gamla insikt i text, så låt oss ta det i toner.

Många som länge valt klimatsmart mat har på grund av begränsat utbud nöjt sig med mat som är bra nog i smaken, av solidariska skäl. Men nu utvecklas klimatsmart mat så snabbt att skiftet till hållbar mat kan ske nästan utan förnöjsamhet.

Samma utveckling är dock svår att se för konsumtion i stort. Så istället för köphetsande reklam som kulminerar med Black Friday kan vi bygga ett samhälle som istället ägnar all denna reklams resurser till att sprida förnöjsamhet. Då når vi inte bara hållbarhet, utan även välmående.



Det här inlägget är även publicerat på vår sida på Facebook här.

Det finns minst tolv större svenska sidor och grupper på Facebook som med delvis olika nischer lyfter alternativ till ohållbar konsumtion. Intressant nog har alla dessa 5000 – 10000 medlemmar vardera. Det finns även ännu större grupper som delvis handlar om överkonsumtion, samt förstås många mindre konsumtionskritiska grupper och sidor. Sist även en del tips på engelska och blogg. Men först de tolv:

Sidor:
En köpfri dag
Medveten Konsumtion

Grupper:
Köpfritt år 2022 (fd 2021)
Bortom ekorrhjulet – när, var, hur?
Frivillig enkelhet – mer med mindre
Downshifting Sweden
Minimalister – Sverige ✨
Minimalism • SWE •
Medveten Konsumtion
Tiny house community Sverige
Bygga och bo i minihus
Lappa och laga

Övriga:
Bland mindre grupper kan nämnas det första(?) forumet för att träffa likasinnade lokalt, gruppen Frivillig enkelhet Stockholm

För fler mindre grupper, sök på olika nyckelord som här ovan och köpstopp så hittar du det nog mesta utom halvstora Inredning och Compact-living tips & råd och tillväxtkritiska sidan Steg 3.

En rad event för köpfritt har genom åren samlat många, som Naturskyddsföreningens Black Friday – Jag köper det inte, som 71 000 följde 2018. Men event försvinner ju.

Bland större grupper som delvis handlar om överkonsumtion finns flera med över 20 000 medlemmar:
Minska matsvinnet och konsumtionen
KonMari Sverige (metod för att städa och rensa):
Rensa hemma ✨
Klimatklubben

Den överlägset största Facebook-gruppen på svenska som relaterar till överkonsumtion är Återbruka mera! där 370 000 medlemmar delar/följer exempel på kreativa återbruk.

På engelska är det 2,5 miljoner som följer sidan becoming minimalist

Fler större sidor på engelska:
Boycott Black Friday – Buy Nothing Day
Adbusters

Några grupper på engelska:
Simply Living – Becoming A Minimalist
Voluntary Simplicity
Practical Minimalism
Live With Less
NoBuy2022

Du kan också likt tusentals andra få mejl när det kommer nya inlägg på den här bloggen, skriv bara in din e-post i högerspalten här i så fall.

Poddar mot prylberg

7 augusti 2022


Här kommer tips på poddavsnitt med olika aspekter av kritik mot konsumtionssamhället. Förslag: Börja med P3 Dystopias fantastiska avsnitt om reklamsamhället.

Ett konkret steg för att begränsa reklamens skador kan sedan vara att stödja kampanjen för att förbjuda fossilreklam i EU, här kan du lyssna om det.

Så manipuleras du i affären, lyssna här på Elaine Eksvärd i Snacka snyggt.

Brett grepp på utveckling utan överkonsumtion i Heja Framtiden, med En köpfri dags talesperson Göran Hådén. Lyssna här.

Psykologin bakom överkonsumtion, lyssna här på Maria Wolrath-Söderberg i Greenpeace podd Systemskiftet.

Vad forskningen säger om olika aspekter av konsumtion och lycka, med psykologen Siri Helle här.

Vad forskningen säger om hur människor tänker kring ägodelar, lyssna här i podden Hidden Brain (på engelska).

Ted talk med Jean Kilbourne om hur reklam påverkar jämställdheten. Mer om det i text här.

Åsa Callmer som forskat om tillräcklighet, förnöjsamhet på samhällsnivå, hör du i Klimatgap här.

TIllväxtkritik med den gröna tankesmedjan Cogitos forskare Mikael Malmaeus, här i Allt du velat veta.

Hela podden Steady stater handlar om tillväxtkritik (på engelska).

Till sist en längre intervju med En köpfri dags talesperson Göran Hådén i podden Tillväxtparadigmet, den tillväxtkritiska podden på svenska.

Här har vi samlat hundratals låtar som ifrågasätter konsumtionssamhället. En låtlista på svenska och en på engelska. Det är i stort samma låtlistor på Spotify och Youtube nedan, men lite olika beroende på vilka låtar som finns var.

Låtar på svenska – frivillig enkelhet i konsumtionssamhället:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLT7_ttnb-fdYtasdDjpGGZOeB_pepGbJa

Låtar på engelska: Buy Less – Live More:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLT7_ttnb-fdbW51rZj6NxY0-L6uEj-NaY

Säg till om du kommer på fler bra låtar som har något tänkvärt att säga om konsumtionssamhället.

Spara och sprid gärna.

No photo description available.


En köpfri dag är alltid samtidigt som Black Friday, det vill säga den fredag som infaller 23-29 november. 2021 blir det alltså fredag 26 november. I väntan på den kampanjdagen kan du följa andra inlägg från oss året runt här.