Tillsammans med forskare och miljöorganisationer skrev vi på SvD debatt här och här om hur ny forskning ännu tydligare visar att miljömålen knappast lär nås om vi förblir ett tillväxtsamhälle, dvs ett slöserisamhälle. Många tror att det är ökad effektivitet som ger tillväxt, men forskningen visar att tillväxt kommer när vi arbetar mer eller använder mer naturresurser. Så istället för mer pengar och prylar, behövs kortare arbetstid med balanserande åtgärder för jämlikhet.

Ett sådant vägval har folkligt stöd. Svenska folket är för att ”satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär sänkt materiell levnadsstandard” och likaså när miljö ställs mot ”låg eller ingen ekonomisk
tillväxt”. Men riksdagen kräver ändå att minskade utsläpp ska förenas med tillväxt.

Varken miljömärkta varor eller återvinning ger möjlighet till evig tillväxt på en begränsad planet. Material klarar bara att återvinnas ett visst antal gånger och hela processen kräver energi som inte heller uppstår i ett tomrum. Även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka – volymerna måste ner. Nu.

Reor som Black Friday är heller ingen välgörenhet för konsumenter. Det är en del i en strategi att locka oss att totalt sett köpa mer än vi tänkt. Men riktig välgörenhet är ett utmärkt sätt att använda de pengar man sparar på minskad konsumtion.

När du konsumerar från fattiga länder når ofta bara någon enstaka procent av det du betalar fram till den fattiga producenten längst ner i kedjan, samtidigt som produktionen orsakar miljöförstöring. Med effektiv välgörenhet kan istället över 90 procent av det du skänker nå fram till världens fattiga.

Handel i stort kommer ju finnas kvar, så frågan är var just dina pengar gör störst nytta. Och då är alltså effektiv välgörenhet överlägset handel om du vill hjälpa världens fattiga. Se i så fall den nya guiden Ge effektivt från Effektiv Altruism Sverige.

Våra debattartiklar i SvD diskuteras också i podden Förnyarna här.

Image may contain: text that says 'LET'S NOT GO BACK TO NORMAL... NORMAL WAS THE PROBLEM GREENPEACE'

Alla prylar och material mänskligheten skapat beräknas nu väga mer än alla djur och växter tillsammans.

Utdrag från vår artikel i DN:
”Genom nya onödiga prylar förstör vi mer natur än vad som hinner återskapas.” … ”Vi lever i ett samhälle som satsar på kortsiktig maximering av pengar och prylar i stället för att ta ut utrymmet för överflöd i kortare arbetstid. Var ska detta sluta? Elda upp äppelträd för att det är mysigt med en extra brasa i stället för att kunna fortsätta skörda frukt varje år?

Är inte våra barn och barnbarn lika mycket värda som oss? I så fall skulle det räcka att enbart räkna med kommande generationer – som förhoppningsvis är många fler än vi som lever här och nu – för att konstatera att nästan alla tjänar på minskad konsumtion.”

Image may contain: text that says '45 Figur 4: Utsläpp per capita Sveriges inkomstgrupper 2015 jämfört med 2030-malet 40 (tCO2/ar) 35 30 utsläpp 20 5 capita 15 Per 10 5 Utsläpp per capita (tCo2/ar) 2015 0 -Malap for utsläpp per capita for 1.5C till 2030 (tC02/ar) Rikaste 1% Rikaste 10% Mellersta 40% Fattigaste 50%'

Alla är vi ojämlika. Men vissa är mer ojämlika än andra.

En ny Oxfam-rapport visar att den rikaste procenten av svenska folket snarast behöver minska sin klimatpåverkan med över 95 procent, medan den fattigare halvan av folket ”bara” behöver drygt halvera för att nå samma klimatmål.

Det är en obekväm sanning för alla makthavare som själva tillhör de rikaste och som byggt förtroende på att klimatkrisen kan klaras utan minskad konsumtion och produktion. Dvs ”sagor om evig ekonomisk tillväxt” som Greta Thunberg kallade det.

Men se hur det går för makthavare som vågar erkänna att de haft fel, eller som vågar gå före på en väg som de flesta snart lär behöva gå. De får ofta ökad respekt. Hjälp gärna till att påminna makthavarna om det. Rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

Image may contain: text that says 'MATERIALISM ALISM GOR OSS OLYCKLIGA'

Det är svårt att bli nöjd om man ständigt jagar de senaste prylarna och plaggen. Men trots att vi som genom frivillig enkelhet nöjer oss med mindre förväntas känna nöjdskam, så bekräftar forskning att man mår bättre av att ge än att roffa åt sig prylberg.

Det har mer än tre miljoner lärt sig på den här gratis digitala extremt uppskattade universitetskursen i vad som faktiskt fungerar för att må bra – vilket inte är vad reklamen lockar med, utan till mycket stor del samma som får miljön att må bra. Fler tips här.

Letar du på rätt ställe?

30 december 2020





I konsumtionssamhället blir konsumtion förslaget till lösning på alla problem. Som den här kampanjen från 2001 tänkvärt visar.

Förförande reklam kopplar konsumtion till gemenskap och glädje. Men genom att lägga pengar på saker vi inte behöver så förlorar vi tid för att bygga just gemenskap och glädje.

Hur vi istället bäst hanterar problem med känslor finns det förstås olika tankar om, men hur många psykologer brukar rekommendera överkonsumtion?

Image may contain: text that says 'Spara 100 % när du köper ingenting!'

Det enda som nämnvärt minskat konsumtionen historiskt är ekonomiska kriser, men nu såg vi en tydligt positiv trend redan innan coronakrisen, där konsumtionen av bland annat kläder minskade. Konsumtionskritiken har börjat ge resultat!

2018 minskade julhandeln trots högkonjunktur.
2019 var det nästan ingen förändring.
2020 lär julhandeln minska. Novus november: 1 av 3 planerar köpa färre julklappar i år, och bara 1 av 20 tänker köpa fler. 1 av 10 köper inga julklappar alls.

Färre än 1 av 7 är negativa till att få en begagnad julklapp, men bara 1 av 7 tänker ge något begagnat, så i det glappet finns onekligen en stor potential.

Undersökning bland handlare redan innan coronakrisen: ”Många upplever inte fenomenet Black Friday som försvarbart i samband med den så aktuella hållbarhetsfrågan, varför fler och fler väljer att ställa sig utanför. En strömning som inte enbart förekommer i Sverige utan också växer på marknader som USA och i övriga Europa.”

Pandemin har visat hur sårbart dagens ekonomiska system är. Konsumtionen har minskat, i våras snabbare än klimatmålen kräver, men ny statistik i konsumtionsrapporten visar att under januari-september 2020 har svenskarnas totala konsumtion i år ”bara” minskat med 4,7 procent.

Delvis för att det finns en idé om att näthandel inte ökar risken för smittspridning. Men det påminner om hur lite vi tänker på att varor inte trollas fram ur ingenting. Bakom varje vara finns en historia av miljöpåverkan och arbetare som sliter i bland annat gruvor, lager, fabriker, osv.

Så här mycket har konsumtionen minskat:
Hotell-, kafé- och restaurangbesök: -22,8 procent.
Kläd- och skoinköp: -16,3 procent.
Transporter: -11,7 procent.

Samtidigt har konsumtionen ökat på andra områden:
Produkter för hem och hus, som möbler, hushållsartiklar och underhåll: +4,2 procent
Kommunikation: +5 procent
Alkohol och tobak: +5,2 procent.

Det är alltså både pandemin och konsumtionskritik som minskat konsumtionen. Nu gäller det att fortsätta minska konsumtionen tills vi snarast når en hållbar nivå. Så när vi äntligen får umgås fritt med våra vänner igen ska vi göra det på bättre sätt än genom överkonsumtion som spontana shoppingrundor.

Image may contain: shoes, text that says 'HELLRE LAPPA OCH LAGA AN SHOPPA OCH JAGA!'

I år engagerade sig Fältbiologerna och Framtidsjorden mycket i kampanjen. Mycket finns på sociala medier och här kommer mer av uppmärksamheten i media utan betalvägg nyligen för En köpfri dag:
* Vi skrev i Dagens Arena om att välja tid att leva istället för ökad köpkraft.
* Vår talesperson Göran Hådén debatterade mot Företagarnas vd Günther Mårder i Plånboken i P1.
* Intervju i P4 Kronoberg från 45.50.
* Intervju i P4 Jönköping.
* Långt reportage i Tidningen Syre.
* Lång artikel i Miljömagasinet.

Unika texter även i Västerbottens-Kuriren, Jönköpings-Posten, Hela Hälsingland, Nya Wermlands-Tidningen och Växjö news. Stöd från Sundbybergs kommun och stöd från Habo kommun, samt draghjälp från Greta Thunberg.

Nu på fredag 27/11 är det dags för En köpfri dag 2020. Ett urval av nya länkar om det:

Här finns ett event där du kan visa stöd och följa nyheter om överkonsumtion.

Här skriver vi en ny debattartikel tillsammans med Fältbiologerna om hur överkonsumtionen drabbar miljön som är grunden för allt annat.

Här skriver vi på GP Debatt om risken för köpberoende.

Här vädjar en undersköterska: Låt inte din Black Friday-shopping bli det som knäcker vården.

Här hyllas En köpfri dag i insändare från handelsanställda.

Här finns en Facebook-sida på engelska för Buy Nothing Day.

Det kommer mera…


Enligt läroplanen ska man exempelvis i ämnet Naturkunskap ge eleverna förutsättningar att utveckla ”Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.”

  • Konsumentverket har skolmaterial om hållbar konsumtion för olika åldrar samlat här. Exempelvis video, text och quiz för undervisning i hållbar konsumtion för årskurs 7-9 här. I frågorna där får eleverna bokstavligen svara på om det är minskad eller ökad konsumtion som bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling, så det kan vara relevant material även för vuxna.
  • Från mediekompassen finns underlag för två lektioner om En köpfri dag för årskurs 7-9.
  • Kort klipp på teckenspråk från UR och Lilla aktuellt om En köpfri dag.
  • Onödiga prylar – övning från Naturskyddsföreningen, som även har mer skolmaterial om hållbar konsumtion.
  • Onödiga prylar – övning från svenskspråkiga Finland.
  • Testa köpstopp – övning från Sysav.
  • För årskurs 1-6 finns en julkalender för miljön här, från Håll Sverige rent.

Saknar du något eller har du tips på annat bra gratis läromedel för hållbar konsumtion? Skriv i kommentarsfältet eller hör av dig till oss direkt.

Vi får se hur detta utvecklas efter coronakrisen, men polisen vittnar om en kraftig ökning under 10-talet av svenska tonåringar som säljer sex för att ha råd med märkeskläder och liknande. Om unga flickor som nästan aldrig fått komplimanger för annat än sitt utseende och när de har sex.

Ett nytt fenomen som bidrog till detta var reklamen för sugar dating, som steg för steg fångat in unga som annars aldrig kunde tänkt sig att sälja sex. Det här är inte den vanligaste orsaken till prostitution. Men polisen är tydlig med att en betydande orsak till denna växande grupp prostituerade är att konsumtionssamhället gjort lyxkonsumtion till det normala, vilket köphetsar både rika och fattiga. En polis som jobbar med just detta berättar i Ångestpodden, främst minut 12-42.

Många unga tror att det här är deras eget fel. Så förutom alla klassiska råd måste vi vuxna visa på samhällets systemfel, visa på alternativ till köphets, samt inte minst stärka barn och ungas självkänsla genom att ge komplimanger för annat än utseende.