BND vs BF 2020.jpg
Den globala kampanjdagen mot överkonsumtion – En köpfri dag (Buy Nothing Day) – firas nu alltid på Black Friday, dvs den fredag som infaller 23-29 november. 2020 blir det 27/11. En längre sammanfattning om En köpfri dag finns här.

Vill du engagera dig i kampanjen eller har några frågor? Kontakta inga.prylberg@gmail.com

Du kan följa oss året runt på:
https://www.facebook.com/enkopfridag
https://enkopfridag.wordpress.com

http://enkopfridag.se

Robert Nyberg

Dags för 20-talet!

Hur många nya kläder behöver vi då för att vara varma?
Hur många nya tallrikar behöver vi då för att kunna äta?
Hur många nya stolar behöver vi då för att kunna sitta?
Hur många nya prydnadsprylpresenter behöver vi då?
 
Svaret är NOLL. Och det passar ju bra eftersom Naturvårdsverket redan 2008 klargjorde att konsumtionens klimatpåverkan behöver halveras till 2020.
 
Vi skulle komma väldigt långt med att bara fördela det som finns bättre. Det är inte hållbart att varje hushåll själva ska äga allt som någon gång kan behövas. Därför bör vi börja samäga de saker som sällan används.
 
Med god planering kanske det räcker med 20 vanliga borrmaskiner för en hel småstad att dela på, istället för tusentals som idag. Det vore en minskning med 99 procent.
 
I varje kommun och stadsdel ska det då finnas möjlighet att låna det mesta som kan behövas och få hjälp med reparationer. Det skulle frigöra massor med tid och pengar till att klara de grundläggande behoven för alla.
 
Det pågår en del intressanta initiativ i den riktningen med bibliotek som lånar ut mer än bara böcker, kommunal utlåning av idrottsutrustning i fritidsbanker och nyligen även starten av kommunal utlåning av instrument, spel, kameror och andra kulturprylar i Västerås kulturbank.
 
Klockan klämtar för klimatet och decenniet, så låt oss tillsammans ringa ut 10-talets ägoism och ringa in 20-talets köphetsfria förnöjsamhet och klimatsmarta lösningar!

En köpfri dag i media 2019

23 december 2019

EKF 2019 foto

Här kommer ett urval av alla inslag i media och texter från oss i den årliga debatten om överkonsumtion vid En köpfri dag.

Vi erbjöd kreditkortsklippning mot skuldsättning, minut 7-10 i Aktuellt 29/11. Även inslag om det i Aftonbladet live, men det kan inte ses i efterhand. Bakgrunden är att över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden och det ökar kraftigt efter Black Friday och liknande.

Som vanligt blev det mer uppmärksamhet i media som inte lever på reklam. Här den kanske bästa korta intervjun i radio om En köpfri dag i år, minut 15-21.

Här förklarar vi varför även fattiga förlorar på reor som Black Friday.
Här reder vi ut vad som är vad av alla reor och motreaktioner inför julen.
Här lanserar vi ordet nöjdskam som replik till anklagelserna om köpskam.

Det är fantastiskt att nästan hela miljörörelsen nu hakat på vår konsumtionskritik den här sista tredjedelen av 10-talet. Även om de ännu inte kommunicerar att samhället behöver välja mer tid istället för mer pengar för att på allvar minska överkonsumtionen.

Bland svenska folket är det nu hela 62 procent som inte har något emot att få eller ge begagnad julklapp (SIFO 2019). Trots över en timmes olika samtal där vem som helst fick ringa in och tycka till om “konsumera eller konsumindre”, så hade Karlavagnen i Sveriges radio, trots att de letade, svårt att hitta personer som var FÖR överkonsumtionen och inte fick betalt för att tycka det.

Globalt bekräftar en färsk studie att de flesta i både EU och USA anser att miljöskydd bör prioriteras även om det minskar ekonomisk tillväxt. I Frankrike har man till och med förbjudit fler än två reor om året. Italien bötfäller planerat åldrande. I Sverige finns också goda politiska förslag.

Så stort tack till alla er som hjälper oss att sprida budskapen!

Klipp kreditkort

Ett nytt argument i media är att konsumtionsdebatten skulle vara onyanserad. Bland annat framfört här och här. Vårt svar blev tyvärr inte publicerat på DN Debatt, men finns lätt redigerat nedan:

REPLIK DN DEBATT 29/11. Karin M Ekström hävdar att konsumtionsdebatten är onyanserad. Men det säger nog betydligt mer om dagens samhällsdebatter än om debattörerna. För hur många tror på allvar att konsumtion enbart skulle vara positivt eller negativt?

Ekström skriver att det är bra att ifrågasätta överkonsumtion, men att konsumtion i sig inte är ensidigt negativt. Det skulle rimligen alla organisationer som nu kampanjat mot Black Friday kunna skriva under på, så vilka Ekström vänder sig emot i detta är oklart.

Det är klokt att nyansera, men minst lika klokt att samtidigt se den fundamentala skillnaden i argumentens värde. Vi har ju helt andra möjligheter att skapa nya ekonomiska system än nya ekologiska system. Hur mycket vi än vill, så går det inte att kompromissa med naturens villkor.

Läget är nu så akut att det blir problem hur vi än gör. Men som helhet är det globalt självskadebeteende att låta tillfällig ekonomi gå före uthållig ekologi. En färsk studie bekräftar att de flesta i både EU och USA anser att miljöskydd bör prioriteras även om det minskar ekonomisk tillväxt.

Ekström vill ha mer och djupare konsumtionsforskning, med lägre andel fokus på själva köpet. Det är mycket bra. Men ska det tolkas som att Ekström inte anser att forskningen hittills är tillräcklig för att kunna säga att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga? Blir man lyckligare av att stressa runt som vaktmästare åt egna prylberg eller nöjd av att ständigt jaga mer?

2018 satsades nästan 82 miljarder kronor på reklam i Sverige. Det blir i snitt per svensk drygt 8 000 kr som på så sätt marknadsför konsumtion. Lägg därtill att nästan all media kommunicerar det som en positiv nyhet om BNP och därmed överkonsumtionen ökar. Dessutom är många nuvarande anställningar beroende av konsumtionssamhället, medan kommande generationer av naturliga skäl inte själva kan delta i debatten.

Trots denna extremt ojämlika utgångspunkt kan det ändå bli en viss debatt eftersom argumenten för att minska överkonsumtionen är så starka – som miljön, lyckan, stressen och skuldsättningen. Men då kan inte vi konsumtionskritiker slösa bort våra begränsade resurser och utrymme i media på att upprepa andra sidans argument i onödan.

I längre texter som den här kan vi ändå passa på: Självklart har överkonsumtion fördelar – det är ju därför den finns. Och självklart behöver fattiga människor öka sin konsumtion eller på annat sätt komma bort från lidande.

Det är globalt de tio procent rikaste som står för nästan hälften av alla utsläpp av växthusgaser som kommer från individuell konsumtion. I snitt har varje svensk en konsumtionsbaserad klimatpåverkan som är cirka nio gånger större än hållbart.

Ekström skriver “Påståenden om konsumtionens negativa kraft kommer inte sällan från människor med ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital.” Men det gör ju påståenden om konsumtionens positiva kraft också. Eftersom det främst är dessa människor som hörs i samhällsdebatten.

Men i forum utan människor som får betalt för att ha åsikter, så är köpkritik vanligare. Lyssna till exempel när media frågar folk på stan. Eller när halva svenska folket i klimatbarometern 2015 kunde tänka sig att ha ett köpfritt år. Eller när svenska folket 2018 rankade minimera sin konsumtion som den viktigaste klimatåtgärden.

Ekström frågar: “Börjar vi se tendenser till konsumtionsskam?”. Men skam för att vilja ha för mycket ägodelar har ju varit en viktig del av stora religioner i tusentals år nu. Äldre svenskar är uppvuxna med ett stort motstånd mot slöseri, förstärkt av att till exempel i skolan få läsa den moraliserande serien Spara och Slösa.

Så köpskam är inget nytt, men efter en svacka efter 70-talet har den nu åter växt. Först sedan klimatdebatten blev större under sista tredjedelen av 00-talet och sedan den här sista tredjedelen av 10-talet, då nästan hela miljörörelsen hakat på vårt kampanjande mot överkonsumtion.

Nöjdskammen verkar också minska, då hela 62 procent av svenskarna nu kan tänka sig att köpa och ge bort en begagnad julklapp, jämfört med 52 procent förra året.

Om alla gjorde allt rätt skulle ingen behöva känna skam. Men det är ett orimligt stort ansvar att lägga på individen. Politik och företag måste hjälpa till så det blir mer lätt att göra rätt.

För att verkligen göra skillnad behöver politiken undvika rekyleffekten och genom kortare arbetstid välja mer tid istället för mer pengar och prylar. Se till exempel Naturvårdsverkets rapport Klimatomställningen och det goda livet.

Köpskam vs nöjdskam

21 december 2019

Nöjd - aldrig utan köp
Är det verkligen ett skamlöst samhälle vi vill ha? Där den som beter sig illa mot andra inte kan hämmas av sitt eget samvete?

Om svaret är nej, blir frågan vilken skam som i så fall fyller en bra funktion. Kanske är utmaningen att främja normer som gör att skam endast känns när vi orsakar lidande i onödan.

Då är skam för överkonsumtion ingen orimlig känsla, men den bör främst kännas av makthavare som motsätter sig de stora möjligheterna till åtgärder.

Att argumentera mot överkonsumtion är inget att skämmas eller skrämmas för, som när HM:s vd nyligen varnade för fruktansvärda sociala konsekvenser om köpskam får spridning.

För att visa hur kejsaren är naken har vi nu skapat ordet nöjdskam. Det vill säga skammen vi förväntas känna när vi nöjer oss med det vi har och inte skaffar de ”rätta” produkterna som vi matas med genom 82 miljarders reklam varje år.

Reklamen kostar alltså i snitt drygt 8000 kr per svensk varje år. Så att du inte ska känna dig nöjd med det du har. Så att du får skämmas om dina kläder är gamla eller om du inte reser utomlands på semestern. Att du inte duger som du är och att lyckan väntar runt hörnet om du bara bejakar ännu mer konsumtion.

Ju mer reklam, desto mindre utrymme för att tänka själv. Sven Lindqvist skrev redan 1957 i boken Reklamen är livsfarlig: ”Det är något djupt egendomligt med ett samhälle, vars sätt att leva och tänka ofta inte är annat än en biprodukt av företagens ansträngningar att öka sin försäljning.”

Unna dig själv att begrunda detta flera gånger. Eftersom köpskam bara är andra sidan myntet av nöjdskam, så blir således nöjdhet del av det fruktansvärda med det resonemang som långt fler än HM-vd:n delar.

Läs gärna mer här.

Nöjdskam

Många stör sig på att saker går sönder så fort nu för tiden. Men nu börjar det komma lagar mot planerat åldrande.

Frankrike var 2015 först i världen med en specifik lag som förbjuder företag att skapa produkter som har inbyggda system som gör att de går sönder eller förändras på ett sätt som tvingar konsumenter att köpa nytt i förtid. Det vill säga så kallat planerat åldrande. Nu används lagen för första gången i domstol och domen ska komma snart.

Italien hann dock redan 2018 utdela cirka 100 miljoner kronor i böter till Apple för planerat åldrande i iphone. Även Samsung fick då cirka 50 miljoner kronor i böter för planerat åldrande i sin telefon.

Det finns många fler produkter och fler länder är på gång, så det här är bara början.
* Italien 2018
* Frankrike 2019
* Sverige 2020?

Loesja gamla cyklar hållbara

Därför En köpfri dag

17 november 2019

En köpfri dag logga.jpg
Buy Nothing Day startade i Kanada 1992 och firas nu i många olika länder. Det är en årlig kampanjdag som väcker stor uppmärksamhet genom att uppmärksamma problemen med överkonsumtion och visa på alternativ.

En köpfri dag är 24 timmar helt utan konsumtion, då vi handlar genom att inte handla. En köpfri dag är alltid den fredag som infaller 23-29 november, som motpolen till Black Friday samma dag. Låt det bli startskottet för en ny hållbar livsstil där vi slutar slösa och får tid att njuta av det vi har.

Vanliga skäl att fira En köpfri dag:

1. Miljön
Utan överkonsumtion – ingen klimatkris. Svenska folket håller med oss om att överkonsumtion är det grundläggande största miljöproblemet.

Våra ekologiska fotavtryck är större än clownskor. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå.

2. Hur vi mår
Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna nöjdskam, dvs missnöje över det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis – det är ett sämre sätt att betala, som flyttar fokus från viktigare värden i livet.

3. Ting tar tid
Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer.

4. Skuldbergets baksmälla
Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphysterin, särskilt inför jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också lättare ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare.

ÅTGÄRDER
Inget kan växa för evigt, inte heller ekonomin på en begränsad planet. Det går inte att kompromissa med naturens villkor, så därför måste ekonomin anpassas till ekologin och inte tvärtom. Det finns mer än tillräckligt för allas behov om vi bara fördelar bättre och slutar skambelägga de nöjda människor som inte jagar de senaste prylarna.

Många tycker att konsumtionssamhället har gått för långt. I Klimatbarometern 2015 kunde halva svenska folket tänka sig att ha ett köpfritt år, där de endast köper förbrukningsvaror som mat. En rad andra studier visar också på stor kritik mot köphetsen.

Det kan dock vara svårt att som enskild individ bryta mot normer och leva annorlunda. Därför behövs fler politiska beslut som underlättar val av hållbar livsstil. Till exempel att främja hållbara prylar, göra reparationer billigare, beskatta råvaror hårdare, begränsa reklamen, med mera.

Men den som värnar miljön får se upp för rekyleffekten. Om vi skippar onödiga prylar kommer vi få mer pengar över, och då kan vi känna oss så pass duktiga att vi tycker oss ha rätt att använda de pengarna till annan konsumtion som kan vara minst lika miljöskadlig – till exempel fler flygresor. Då hjälper det inte att flyg kan räknas som tjänstekonsumtion. Den bästa åtgärden mot rekyleffekten vore övergripande kortare arbetstid istället för högre lön.

För den som även efter kortad arbetstid har ett överflöd av pengar kan lycka ”köpas” genom att dela med sig, bygga en buffert och köpa lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Låt oss sluta slita ut människor och miljö. Inspirera din omgivning genom vad du själv gör och inte gör. Sprid våra budskap. Visa på de fantastiska fördelarna med livsstilen frivillig enkelhet. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.

BND
#enkopfridag #buynothingday #downshifting #minimalism #swgreen