bnd vs black friday 2017

Buy Nothing Day startade i Kanada 1992 och firas nu i många olika länder. Det är en årlig kampanjdag som väcker stor uppmärksamhet genom att uppmärksamma problemen med överkonsumtion och visa på alternativ.

En köpfri dag är 24 timmar helt utan konsumtion, då vi handlar genom att inte handla. Låt det bli startskottet för en ny hållbar livsstil där vi slutar slösa och får tid att njuta av det vi har.

Några vanliga skäl att fira En köpfri dag:

1. Miljön. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå.

Naturvårdsverkets rapport Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion (2014) konstaterar: ”Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att styra i riktning mot hållbara konsumtionsnivåer och förändrade beteenden.”

2. Hur vi mår. 
Forskning visar att människor med materialistiska värderingar inte är något bra recept för lycka. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna oss mer missnöjda med det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis – det är ett sämre sätt att betala, som flyttar fokus från viktigare värden i livet.

3. Ting tar tid. 
Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer.

4. Skuldbergets baksmälla. 
Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphysterin, särskilt kring jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare.

Lösningar: 
Inget kan växa för evigt, inte heller ekonomin på en begränsad planet. Det går inte heller att kompromissa med naturens villkor, så därför måste ekonomin anpassas till ekologin och inte tvärtom. Det finns tillräckligt för allas behov om vi bara fördelar bättre.

Många tycker att konsumtionssamhället har gått för långt. I Klimatbarometern 2015 kunde halva svenska folket tänka sig att ha ett köpfritt år, där de endast köper förbrukningsvaror som mat. En rad andra studier studier visar också på stor kritik mot köphetsen.

Det kan dock vara svårt att som enskild individ bryta mot normer och leva annorlunda. Därför behövs fler politiska beslut som underlättar val av hållbar livsstil. Till exempel att begränsa reklamen, korta arbetstiden och endast tillåta telefonförsäljning till dem som aktivt begärt det.

Men den som värnar miljön får se upp för rekyleffekten. Om vi skippar onödiga prylar kommer vi få mer pengar över, och då kan vi känna oss så pass duktiga att vi tycker oss ”ha rätt” att använda de pengarna till annan konsumtion som kan vara minst lika miljöskadlig – till exempel fler flygresor. Det hjälper inte att flyg kan räknas som tjänstekonsumtion. Den bästa åtgärden mot rekyleffekten är ofta att välja kortare arbetstid istället för högre lön.

Om du även efter kortad arbetstid har ett överflöd av pengar är andra bra metoder för att ”köpa lycka” att dela med sig, bygga en buffert och köpa lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Så sluta slita ut människor och miljö. Inspirera din omgivning genom vad du själv gör och inte gör. Sprid våra budskap. Visa på de fantastiska fördelarna med en livsstil som frivillig enkelhet. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.

 

Annonser
Hälften vill ha köpfritt år
Mycket har hänt under de cirka 15 år som vi i Sverige drivit kampanjen En köpfri dag. Vi märker att reaktionerna generellt är betydligt mer positiva idag än i början av 00-talet, trots att det satsas många miljoner i kampanjer emot våra budskap.
 
Förutom den dagliga köphetsande reklamen i sig (Sverige är världens sjunde reklamtätaste land), hade vi nu i höst reklambranschens tv-reklam om att reklam är bra, och förr till exempel Svenskt näringslivs helsidesannonser med Sagan om gumman som handlade för lite.
 
Själva har vi som nätverk 0 kr i budget, men med viktiga budskap som många håller med om får vi ändå mycket uppmärksamhet i media. Förra gången blev vi också utsedda till årets ideella avfallsminskare.

 
Trendanalytiker kallar anti-shopping för en megatrend. Från år 2005 till 2016 har andelen svenskar som har en positiv inställning till reklam mer än halverats – från 44 till 18 procent. Enligt Demoskop 2012 kan 50 procent av svenskarna tänka sig att minska sin konsumtion för klimatets skull och 20 procent säger sig redan ha gjort det. I klimatbarometern 2015 går det så långt att halva svenska folket kan tänka sig att ha ett köpfritt år, då de bara köper förbrukningsvaror som mat. 

 
EU:s kampanjvecka Europa minskar avfallet hålls årligen under En köpfri dag-veckan med tusentals aktiviteter runt om i Europa för att förebygga avfall (eller köpa mindre som vi säger). Det finns särskilt undervisningsmaterial om En köpfri dag för skolor, och regeringen har nu en hel strategi med åtgärder för hållbar konsumtion. När Reinfeldt var statsminister höll han tal om vikten att lyssna in det stora och växande intresset för att ifrågasätta konsumtionssamhället, köpa mer begagnat, osv. Hälften av svenskarna gör nu tummen upp för begagnat även som julklappar.

 
Konsumtionskritik har nästan blivit folkligt. Till exempel betalade över 200 000 svenskar dyrt för att lyssna en hel kväll på konsumtionskritiska budskap i succéshowen Ägd med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert. Tänk om alla dessa människor skulle gilla den här Facebook-sidan helt gratis :)

 
Vi har alltså redan en stor och växande kritik mot konsumtionssamhället. Utmaningen nu är att gå från ord till (icke)handling. Hur tycker du vi ska göra för att klara det?

Varje dag i november kommer vi publicera ett nytt budskap på vår Facebook-sida för att räkna ner till högtiden En köpfri dag, 24 november! Första inlägget kommer även här:

Vi vet att överkonsumtion varken är bra för miljön eller oss själva, men det kan kännas svårt att bryta mot normen och göra på ett annat sätt än ”alla andra”, trots att vi vet att många drömmer om att gå genom livet med lättare packning.

Därför bjuder vi idag på inspiration om människor som valt helt andra sätt att leva – långt bortom köphets och tankar om att lyckan bor i de senaste prylarna.

När vi tänker på de som fullt ut valt frivillig enkelhet, så kan steget kännas lättare till att i alla fall frigöra lite mer tid genom att köpa mindre. Tre tips:

* SVT:s realityserie Kalles sex liv
* Boken Hejdå ekorrhjulet – människor som går mot strömmen (finns på många bibliotek)
* Diskussionsgruppen Frivillig enkelhet – mer med mindre

Har du valt att konsumera mindre? Hur gick det?

#iställetförshopping #frivilligenkelhet

Köp mindre - lev mer

Vill du vara med och prata för En köpfri dag i din lokala media i höst eller bara träffa likasinnade och lära dig mer? Kom då till den unika träffen som nätverket En köpfri dag arrangerar i samarbete med föreningen Medveten Konsumtion!

Tid: Söndag 3 september kl. 12.30-16.30. Vi inleder med god lunch som Medveten konsumtion bjuder på och avslutar med trevligt mingel efter 16.30 för de som vill stanna längre.

Plats: Medveten konsumtions lokal på Smedsbacksgatan 7 i Stockholm.

Innehåll: Fredag 24/11 2017 är det dags för den årliga internationella kampanjdagen mot överkonsumtion: En köpfri dag. Dagen brukar få stor uppmärksamhet i media och nu vill vi hjälpa fler att delta i kampanjandet. Vi kommer gå igenom praktiska tips, centrala fakta och ge dig chansen att träffa likasinnade från olika delar av landet.

Det är gratis att delta, men du måste anmäla dig i förväg till inga.prylberg@gmail.com med namn och kontaktuppgifter. Anmälan är inte bindande

Trevlig sommar!

Ägd

4 februari 2017

reklam-no%cc%88j-dig-inte
Reklamen kräver att vi inte blir nöjda. Men trots denna dagliga propaganda verkar det mer vara konsumtionssamhället i sig som allt fler inte är nöjda med.

Det är tänkvärt att över 200 000 svenskar betalade dyrt för att lyssna på klassisk kritik mot konsumtionssamhället i succéshowen Ägd. Nu tillgänglig för alla här.

Med budskap som:
– För varje ny sak ni köper, så sjunker era andra ägodelar i värde.
– Svenska barn har 26 gosedjur, men är ändå inte trygga.
– Vi lever som om vi hade tre jordklot till. 

Våra budskap har en väldig potential som börjat blomstra de senaste åren – och med denna kombination av välformulerad humor och kändisar som inte är kända som politiker eller lobbyister får budskapet de kanske bästa vingarna.

Vill du ha mer? Lyssna här och här, eller läs här.

leksaker-demonstrerar

Politiker är duktiga att tala om laddstolpar och elbilar så att dom får det att framstå som att om vi bara använder elbilar så kommer miljöproblemet att lösa sig. Eller att om vi bara tankar flygplanen med biobränsle så är det ok att flyga till Thailand varje år. Få nämner dom miljökonsekvenser som själva produktionen får. Få nämner att själva konsumtionen i sig är ett miljöproblem. Ingen talar om att rikedom som används till överkonsumtion är skadligt för miljön.

Som medborgare vill nog dom flesta ha så hög lön som möjligt och vem drömmer inte om att bli rik? Men vad skall man göra med sin rikedom om man inte kan köpa någonting för pengarna? Så då hamnar vi i ett dilemma. Vi har ett samhällssystem där pengar är vårt primära belöningssystem men egentligen bör vi bara använda dom till det som inte skadar miljön.

Det finns en stor beröringsskräck när det kommer till samtal om konsumtionssamhället och dess skadliga effekter. Eftersom att produktionseffektiviteten fördubblats sedan sjuttiotalet, kanske vi skall börja tala om att arbeta mindre istället för att öka konsumtionen. Vi kanske skall fördela resurserna i samhället så att vi inte måste ”skapa jobb” som egentligen inte förbättrar samhället. Om vi gör det istället för att hela tiden konsumera mer så kommer vi kanske att kunna göra en synbar skillnad på miljön och samtidigt ge oss själva ett hälsosammare liv.

Vi kanske skall nöja oss med att producera sådant som vi behöver istället för att producera saker bara för att hålla uppe tillväxten. Tänk om alla partier vågade tala om detta? Jag är övertygad om att dom är fullt medvetna om denna problematik. Det kanske är dags att vi alla börjar fundera på om det samhälle och det ekonomiska system vi har idag verkligen är den rätta vägen för att skapa en jämställd, lycklig och fredlig värld?

Kent Holmkvist
Tankeverket

meerkat_hug-img_1193Foto: Meerkat hug by Oliver Feiler, CC BY-SA 4.0


TIO SKÄL ATT KRAMAS FÖR KLIMATET

1. Kramar frigör oxytocin, vilket är bra för välbefinnandet. Lyckliga människor är mer villiga att göra insatser för andra.

2. Positiv beröring stärker immunförsvaret och främjar hälsan på flera sätt. Sjuka orkar inte vara lika solidariska.

3. Hälsningsalternativet till att kramas är främst att skaka hand, vilket är mindre hygieniskt. Se punkten ovan.

4. Så länge man kramar är det svårt att förstöra klimatet samtidigt.

5. En kram framifrån gör att man får ögon i nacken (om man samarbetar med den man kramar). Då blir det lättare att upptäcka närbelägen miljöförstöring!

6. Kramning gör att du får en närmare relation till andra, vilket ökar chansen att de lyssnar på dina ord om klimatutmaningen.

7. Kramar ökar lugnet och minskar aggressiva handlingar.

8. Kramar gör att du på ett smidigt sätt kan kroppsvisitera andra – kanske har de pengar på sig som de tänkt använda till något klimatskadligt!

9. Allt ovan kan du få helt gratis genom att bara kramas. Pengarna du sparar på detta KAN användas för att klara klimatet istället.

10. Genom att kramas lever du som du lär och blir trovärdig när du sprider dessa punkter vidare! 🙂

Patrik Olsson