Därför En köpfri dag

17 november 2019

En köpfri dag logga.jpg
Buy Nothing Day startade i Kanada 1992 och firas nu i många olika länder. Det är en årlig kampanjdag som väcker stor uppmärksamhet genom att uppmärksamma problemen med överkonsumtion och visa på alternativ.

En köpfri dag är 24 timmar helt utan konsumtion, då vi handlar genom att inte handla. En köpfri dag är alltid den fredag som infaller 23-29 november, som motpolen till Black Friday samma dag. Låt det bli startskottet för en ny hållbar livsstil där vi slutar slösa och får tid att njuta av det vi har.

Vanliga skäl att fira En köpfri dag:

1. Miljön
Utan överkonsumtion – ingen klimatkris. Svenska folket håller med oss om att överkonsumtion är det grundläggande största miljöproblemet.

Våra ekologiska fotavtryck är större än clownskor. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå.

2. Hur vi mår
Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna nöjdskam, dvs missnöje över det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis – det är ett sämre sätt att betala, som flyttar fokus från viktigare värden i livet.

3. Ting tar tid
Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer.

4. Skuldbergets baksmälla
Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphysterin, särskilt inför jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också lättare ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare.

ÅTGÄRDER
Inget kan växa för evigt, inte heller ekonomin på en begränsad planet. Det går inte att kompromissa med naturens villkor, så därför måste ekonomin anpassas till ekologin och inte tvärtom. Det finns mer än tillräckligt för allas behov om vi bara fördelar bättre och slutar skambelägga de nöjda människor som inte jagar de senaste prylarna.

Många tycker att konsumtionssamhället har gått för långt. I Klimatbarometern 2015 kunde halva svenska folket tänka sig att ha ett köpfritt år, där de endast köper förbrukningsvaror som mat. En rad andra studier visar också på stor kritik mot köphetsen.

Det kan dock vara svårt att som enskild individ bryta mot normer och leva annorlunda. Därför behövs fler politiska beslut som underlättar val av hållbar livsstil. Till exempel att främja hållbara prylar, göra reparationer billigare, beskatta råvaror hårdare, begränsa reklamen, med mera.

Men den som värnar miljön får se upp för rekyleffekten. Om vi skippar onödiga prylar kommer vi få mer pengar över, och då kan vi känna oss så pass duktiga att vi tycker oss ha rätt att använda de pengarna till annan konsumtion som kan vara minst lika miljöskadlig – till exempel fler flygresor. Då hjälper det inte att flyg kan räknas som tjänstekonsumtion. Den bästa åtgärden mot rekyleffekten vore övergripande kortare arbetstid istället för högre lön.

För den som även efter kortad arbetstid har ett överflöd av pengar kan lycka ”köpas” genom att dela med sig, bygga en buffert och köpa lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Låt oss sluta slita ut människor och miljö. Inspirera din omgivning genom vad du själv gör och inte gör. Sprid våra budskap. Visa på de fantastiska fördelarna med livsstilen frivillig enkelhet. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.

BND
#enkopfridag #buynothingday #downshifting #minimalism #swgreen

Det är inte bara hysterin på Black Friday i sig som gör att människor dör. Produktionen som krävs för varor vi ”fyndar” i köp- och slängsamhället kopplas till mord, hot och våld mot människor som försvarar miljön i fattigare länder. Det här tas upp i Naturskyddsföreningens nya rapport Miljöförsvarare under attack.

Det är klart att påverkan per vara ofta inte är så stor, men varje vara vi köper har en historia som ofta är mycket mer komplex än vi tänker på. För några år sedan räknades det ut att bygga en Volvo V70 kräver 20 000-30 000 delar från 300 underleverantörer i 41 länder. Men även för något så enkelt som ett ägg är bakgrunden numera ofta komplex:

Från höna till ägg

Med andra ord har mycket av det vi konsumerar koppling till olika problem, i värsta fall rena smutsiga mord. Det här beror i grunden på systemfel och det är förstås svårt att som enskild konsument veta och väga alla aspekter som olika varor har jämfört med varandra, så ett säkert tips är att handla genom att inte handla.

bnp hjärta tillväxt
Antal gånger som ny teknik har minskat de globala utsläppen av koldioxid: NOLL.

Den miljöbästa tekniken har som bäst begränsat skadorna lite. Under hela den globala miljörörelsens historia har det bara hänt ett fåtal gånger att mänsklighetens konstant ökande klimatpåverkan och BNP tillfälligt minskat. Som diagrammet visar var det ALLA gånger genom minskad konsumtion.

Målet om grön tillväxt är rosa drömmar. Nedväxt har givetvis inget egenvärde, men ignorerandet av naturens gränser har nu gått så långt att vi i praktiken har att välja framtid på skalan mellan pyspunka och krasch av dagens ekonomiska system.

Det är inte enbart en utmaning, utan också en möjlighet att blomstra på bättre sätt än genom konsumtion.

Ny bättre

Minns ni pojken som sålde sin ena njure för att ha råd med nya prylar? Nu uppges han vara svårt sjuk pga bristande funktion i den återstående njuren.

Jämte flickor som börjar prostituera sig för att kunna köpa mer nya prylar och kläder, är det lätt hänt att instinktivt slå ifrån sig det som extrema exempel på personliga tragedier utan koppling till strukturella problem eller en själv.

Men precis som med till exempel alkohol finns det en koppling mellan antalet som drabbas värst och normerna i samhället. Det finns inget vakuum mellan dig och pojken, utan alla grader av offer för konsumtionssamhället, inte minst de som lånar för överflödskonsumtion.

Genom att även se på det extrema i köpkulturen, blir det lättare att förstå köpkulturen i stort.

För varje person som i (icke-)handling utgör en positiv förebild, som visar på andra vägar i livet än konsumismens, öppnas en dörr för alla unga som i hela sina liv konstant marinerats med budskap om att du är vad du äger.

På så sätt kan vi alla göra skillnad genom att visa på alternativ. Inte minst för barn och unga som generellt är mer öppna för nya tankar. Allt spelar roll, så uppdragskalender istället för prylkalender är en av många möjligheter till en bra början.

Klädernas klimatpåverkan

10 november 2019

Många vet inte att klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, förorenar livsviktiga dricksvatten och till och med fått en av jordens största insjöar att försvinna. Men det går att se en vecka till på SVT Play

Problemen är dock enkla att åtgärda: Köp mindre nya kläder. På icke-köpet får du då samtidigt mer tid och pengar över = både du och naturen blir vinnare.

Enligt en stor studie från Mistra i år sker hela 80 procent av klädernas klimatpåverkan vid tillverkningen, med bland annat miljöförstörande bomullsodlingar och kolkraftsdrivna textilfabriker. I snitt ytterligare 11 procent av klimatpåverkan sker när vi tar bilen till affären för att köpa kläderna.
Återstående tre orsaker orsakar vardera tre procent av klädernas klimatpåverkan:
* Att frakta kläderna från (ofta) östra Asien till butiken i Sverige.
* Att tvätta plagget under hela dess livstid.
* Att ta hand om plagget efter att vi slängt det.

I snitt köper varje svensk 13 kilo kläder per år och slänger 8 kilo. Det kan vi ändra på! Det bästa är att handla genom att inte handla, men om du ändå handlar, tänk som på bilden nedan.

Second hand is my first hand

Meningen med livet

2 december 2018

Den längsta lyckostudien någonsin (se videon ovan), som följt människor i 75 år på ett allt mer omfattande sätt, har som tydligaste slutsats att bra relationer till andra gör oss gladare och friskare. Ingen sensation där, men är det så vi lever?

Är det inte många som känner att nu har jag tillräckligt med pengar och prylar – nu prioriterar jag att lönearbeta mindre för att istället få mer tid att utveckla, vårda och fördjupa viktiga sociala relationer?

Jo, i många år har de flesta heltidsarbetande i Sverige föredragit kortare arbetstid hellre än högre lön. Men även de som har den formella möjligheten avstår ofta på grund av den starka normen att göra som andra. Sedan ångrar sig många på sin dödsbädd.

Tid är viktigt, dock givetvis inte det enda som behövs för god vänskap. Men utan att ens gå in på miljöaspekterna kan vi konstatera att det spelar stor roll vad normen säger om hur mycket vi bör jobba och ”göra saker”.

Jim Carrey formulerade det så här: ”I hope everybody could get rich and famous and will have everything they ever dreamed of, so they will know that it’s not the answer”. Många kändisar säger liknande.

För varför först slita hårt för att bli känd, och sedan gå med solglasögon och gömma sig för att inte bli igenkänd?

Så unna dig en paus i slentrianshoppingen och vad andra anser är måsten. Fråga dig själv:
Vad är viktigast i mitt liv?
Hur mycket tid ägnar jag åt det?

Astrid

Bästa leksakerna

25 november 2018

Det är inte lätt att hålla nere konsumtionen med barn, när köpbudskapen är överallt. Det forskas till och med på hur reklamen ska påverka 1-åringar att önska vissa varor innan de ens lärt sig prata ordentligt, och sedan bygga sina liv kring konsumtion och trohet till varumärken.

Juliet Schor, professor i sociologi, visar på forskning att så kallade tweens (cirka 6–12 år) blir mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för. Unicef anger ett mer extremt konsumtionssamhälle som stor orsak till att brittiska barn i deras studie är mindre lyckliga än bland andra svenska barn. De lär inte heller ha sett vår uppdragskalender.

Sedan finns det ju barn som får andra problem av slöserisamhällets ägoism. på ”andra sidan” också, och med vetskapen om att det finns både fattiga och rika barn inom alla världsdelar kan vi begrunda dessa bilder:
Asian children

Define necessity

En motvikt är den här listan på de fem bästa leksakerna någonsin, med utförliga motiveringar via länken. Enkla och billiga saker som kan användas på många olika roliga sätt:
1. Pinne
2. Kartong
3. Snöre
4. Toarulle
5. Jord

Seriöst bättre än leksaksbranschens egna tidlösa topplista.

Om fem-listan hade fem platser till kanske vi där även skulle se snö, boll, lego, kortlek och kritor? Eller vad tror du?