Det här inlägget är även publicerat på vår sida på Facebook här.

Det finns minst tolv större svenska sidor och grupper på Facebook som med delvis olika nischer lyfter alternativ till ohållbar konsumtion. Intressant nog har alla dessa 5000 – 10000 medlemmar vardera. Det finns även ännu större grupper som delvis handlar om överkonsumtion, samt förstås många mindre konsumtionskritiska grupper och sidor. Sist även en del tips på engelska och blogg. Men först de tolv:

Sidor:
En köpfri dag
Medveten Konsumtion

Grupper:
Köpfritt år 2022 (fd 2021)
Bortom ekorrhjulet – när, var, hur?
Frivillig enkelhet – mer med mindre
Downshifting Sweden
Minimalister – Sverige ✨
Minimalism • SWE •
Medveten Konsumtion
Tiny house community Sverige
Bygga och bo i minihus
Lappa och laga

Övriga:
Bland mindre grupper kan nämnas det första(?) forumet för att träffa likasinnade lokalt, gruppen Frivillig enkelhet Stockholm

För fler mindre grupper, sök på olika nyckelord som här ovan och köpstopp så hittar du det nog mesta utom halvstora Inredning och Compact-living tips & råd och tillväxtkritiska sidan Steg 3.

En rad event för köpfritt har genom åren samlat många, som Naturskyddsföreningens Black Friday – Jag köper det inte, som 71 000 följde 2018. Men event försvinner ju.

Bland större grupper som delvis handlar om överkonsumtion finns flera med över 20 000 medlemmar:
Minska matsvinnet och konsumtionen
KonMari Sverige (metod för att städa och rensa):
Rensa hemma ✨
Klimatklubben

Den överlägset största Facebook-gruppen på svenska som relaterar till överkonsumtion är Återbruka mera! där 370 000 medlemmar delar/följer exempel på kreativa återbruk.

På engelska är det 2,5 miljoner som följer sidan becoming minimalist

Fler större sidor på engelska:
Boycott Black Friday – Buy Nothing Day
Adbusters

Några grupper på engelska:
Simply Living – Becoming A Minimalist
Voluntary Simplicity
Practical Minimalism
Live With Less
NoBuy2022

Du kan också likt tusentals andra få mejl när det kommer nya inlägg på den här bloggen, skriv bara in din e-post i högerspalten här i så fall.

Poddar mot prylberg

7 augusti 2022


Här kommer tips på poddavsnitt med olika aspekter av kritik mot konsumtionssamhället. Förslag: Börja med P3 Dystopias fantastiska avsnitt om reklamsamhället.

Ett konkret steg för att begränsa reklamens skador kan sedan vara att stödja kampanjen för att förbjuda fossilreklam i EU, här kan du lyssna om det.

Så manipuleras du i affären, lyssna här på Elaine Eksvärd i Snacka snyggt.

Brett grepp på utveckling utan överkonsumtion i Heja Framtiden, med En köpfri dags talesperson Göran Hådén. Lyssna här.

Psykologin bakom överkonsumtion, lyssna här på Maria Wolrath-Söderberg i Greenpeace podd Systemskiftet.

Vad forskningen säger om olika aspekter av konsumtion och lycka, med psykologen Siri Helle här.

Vad forskningen säger om hur människor tänker kring ägodelar, lyssna här i podden Hidden Brain (på engelska).

Ted talk med Jean Kilbourne om hur reklam påverkar jämställdheten. Mer om det i text här.

Åsa Callmer som forskat om tillräcklighet, förnöjsamhet på samhällsnivå, hör du i Klimatgap här.

TIllväxtkritik med den gröna tankesmedjan Cogitos forskare Mikael Malmaeus, här i Allt du velat veta.

Hela podden Steady stater handlar om tillväxtkritik (på engelska).

Till sist en längre intervju med En köpfri dags talesperson Göran Hådén i podden Tillväxtparadigmet, den tillväxtkritiska podden på svenska.

Här har vi samlat hundratals låtar som ifrågasätter konsumtionssamhället. En låtlista på svenska och en på engelska. Det är i stort samma låtlistor på Spotify och Youtube nedan, men lite olika beroende på vilka låtar som finns var.

Låtar på svenska – frivillig enkelhet i konsumtionssamhället:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLT7_ttnb-fdYtasdDjpGGZOeB_pepGbJa

Låtar på engelska: Buy Less – Live More:

https://www.youtube.com/playlist?list=PLT7_ttnb-fdbW51rZj6NxY0-L6uEj-NaY

Säg till om du kommer på fler bra låtar som har något tänkvärt att säga om konsumtionssamhället.

Spara och sprid gärna.

No photo description available.


En köpfri dag är alltid samtidigt som Black Friday, det vill säga den fredag som infaller 23-29 november. 2021 blir det alltså fredag 26 november. I väntan på den kampanjdagen kan du följa andra inlägg från oss året runt här.


Tillsammans med forskare och miljöorganisationer skrev vi på SvD debatt här och här om hur ny forskning ännu tydligare visar att miljömålen knappast lär nås om vi förblir ett tillväxtsamhälle, dvs ett slöserisamhälle. Många tror att det är ökad effektivitet som ger tillväxt, men forskningen visar att tillväxt kommer när vi arbetar mer eller använder mer naturresurser. Så istället för mer pengar och prylar, behövs kortare arbetstid med balanserande åtgärder för jämlikhet.

Ett sådant vägval har folkligt stöd. Svenska folket är för att ”satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär sänkt materiell levnadsstandard” och likaså när miljö ställs mot ”låg eller ingen ekonomisk
tillväxt”. Men riksdagen kräver ändå att minskade utsläpp ska förenas med tillväxt.

Varken miljömärkta varor eller återvinning ger möjlighet till evig tillväxt på en begränsad planet. Material klarar bara att återvinnas ett visst antal gånger och hela processen kräver energi som inte heller uppstår i ett tomrum. Även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka – volymerna måste ner. Nu.

Reor som Black Friday är heller ingen välgörenhet för konsumenter. Det är en del i en strategi att locka oss att totalt sett köpa mer än vi tänkt. Men riktig välgörenhet är ett utmärkt sätt att använda de pengar man sparar på minskad konsumtion.

När du konsumerar från fattiga länder når ofta bara någon enstaka procent av det du betalar fram till den fattiga producenten längst ner i kedjan, samtidigt som produktionen orsakar miljöförstöring. Med effektiv välgörenhet kan istället över 90 procent av det du skänker nå fram till världens fattiga.

Handel i stort kommer ju finnas kvar, så frågan är var just dina pengar gör störst nytta. Och då är alltså effektiv välgörenhet överlägset handel om du vill hjälpa världens fattiga. Se i så fall den nya guiden Ge effektivt från Effektiv Altruism Sverige.

Våra debattartiklar i SvD diskuteras också i podden Förnyarna här.

Image may contain: text that says 'LET'S NOT GO BACK TO NORMAL... NORMAL WAS THE PROBLEM GREENPEACE'

Alla prylar och material mänskligheten skapat beräknas nu väga mer än alla djur och växter tillsammans.

Utdrag från vår artikel i DN:
”Genom nya onödiga prylar förstör vi mer natur än vad som hinner återskapas.” … ”Vi lever i ett samhälle som satsar på kortsiktig maximering av pengar och prylar i stället för att ta ut utrymmet för överflöd i kortare arbetstid. Var ska detta sluta? Elda upp äppelträd för att det är mysigt med en extra brasa i stället för att kunna fortsätta skörda frukt varje år?

Är inte våra barn och barnbarn lika mycket värda som oss? I så fall skulle det räcka att enbart räkna med kommande generationer – som förhoppningsvis är många fler än vi som lever här och nu – för att konstatera att nästan alla tjänar på minskad konsumtion.”

Image may contain: text that says '45 Figur 4: Utsläpp per capita Sveriges inkomstgrupper 2015 jämfört med 2030-malet 40 (tCO2/ar) 35 30 utsläpp 20 5 capita 15 Per 10 5 Utsläpp per capita (tCo2/ar) 2015 0 -Malap for utsläpp per capita for 1.5C till 2030 (tC02/ar) Rikaste 1% Rikaste 10% Mellersta 40% Fattigaste 50%'

Alla är vi ojämlika. Men vissa är mer ojämlika än andra.

En ny Oxfam-rapport visar att den rikaste procenten av svenska folket snarast behöver minska sin klimatpåverkan med över 95 procent, medan den fattigare halvan av folket ”bara” behöver drygt halvera för att nå samma klimatmål.

Det är en obekväm sanning för alla makthavare som själva tillhör de rikaste och som byggt förtroende på att klimatkrisen kan klaras utan minskad konsumtion och produktion. Dvs ”sagor om evig ekonomisk tillväxt” som Greta Thunberg kallade det.

Men se hur det går för makthavare som vågar erkänna att de haft fel, eller som vågar gå före på en väg som de flesta snart lär behöva gå. De får ofta ökad respekt. Hjälp gärna till att påminna makthavarna om det. Rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

Image may contain: text that says 'MATERIALISM ALISM GOR OSS OLYCKLIGA'

Det är svårt att bli nöjd om man ständigt jagar de senaste prylarna och plaggen. Men trots att vi som genom frivillig enkelhet nöjer oss med mindre förväntas känna nöjdskam, så bekräftar forskning att man mår bättre av att ge än att roffa åt sig prylberg.

Det har mer än tre miljoner lärt sig på den här gratis digitala extremt uppskattade universitetskursen i vad som faktiskt fungerar för att må bra – vilket inte är vad reklamen lockar med, utan till mycket stor del samma som får miljön att må bra. Fler tips här.

Letar du på rätt ställe?

30 december 2020





I konsumtionssamhället blir konsumtion förslaget till lösning på alla problem. Som den här kampanjen från 2001 tänkvärt visar.

Förförande reklam kopplar konsumtion till gemenskap och glädje. Men genom att lägga pengar på saker vi inte behöver så förlorar vi tid för att bygga just gemenskap och glädje.

Hur vi istället bäst hanterar problem med känslor finns det förstås olika tankar om, men hur många psykologer brukar rekommendera överkonsumtion?

Image may contain: text that says 'Spara 100 % när du köper ingenting!'

Det enda som nämnvärt minskat konsumtionen historiskt är ekonomiska kriser, men nu såg vi en tydligt positiv trend redan innan coronakrisen, där konsumtionen av bland annat kläder minskade. Konsumtionskritiken har börjat ge resultat!

2018 minskade julhandeln trots högkonjunktur.
2019 var det nästan ingen förändring.
2020 lär julhandeln minska. Novus november: 1 av 3 planerar köpa färre julklappar i år, och bara 1 av 20 tänker köpa fler. 1 av 10 köper inga julklappar alls.

Färre än 1 av 7 är negativa till att få en begagnad julklapp, men bara 1 av 7 tänker ge något begagnat, så i det glappet finns onekligen en stor potential.

Undersökning bland handlare redan innan coronakrisen: ”Många upplever inte fenomenet Black Friday som försvarbart i samband med den så aktuella hållbarhetsfrågan, varför fler och fler väljer att ställa sig utanför. En strömning som inte enbart förekommer i Sverige utan också växer på marknader som USA och i övriga Europa.”

Pandemin har visat hur sårbart dagens ekonomiska system är. Konsumtionen har minskat, i våras snabbare än klimatmålen kräver, men ny statistik i konsumtionsrapporten visar att under januari-september 2020 har svenskarnas totala konsumtion i år ”bara” minskat med 4,7 procent.

Delvis för att det finns en idé om att näthandel inte ökar risken för smittspridning. Men det påminner om hur lite vi tänker på att varor inte trollas fram ur ingenting. Bakom varje vara finns en historia av miljöpåverkan och arbetare som sliter i bland annat gruvor, lager, fabriker, osv.

Så här mycket har konsumtionen minskat:
Hotell-, kafé- och restaurangbesök: -22,8 procent.
Kläd- och skoinköp: -16,3 procent.
Transporter: -11,7 procent.

Samtidigt har konsumtionen ökat på andra områden:
Produkter för hem och hus, som möbler, hushållsartiklar och underhåll: +4,2 procent
Kommunikation: +5 procent
Alkohol och tobak: +5,2 procent.

Det är alltså både pandemin och konsumtionskritik som minskat konsumtionen. Nu gäller det att fortsätta minska konsumtionen tills vi snarast når en hållbar nivå. Så när vi äntligen får umgås fritt med våra vänner igen ska vi göra det på bättre sätt än genom överkonsumtion som spontana shoppingrundor.