Ordlista om överkonsumtion

Många termer relaterade till överkonsumtion saknar definitioner i ordböcker på både svenska och engelska. Dessutom har vi som själva använder orden ofta lite olika syn på exakt vad de står för och hur de skiljer sig. Det medför ofta missförstånd och gör det onödigt svårt att formulera alternativ till överkonsumtion.

Därför har vi i dialog med sakkunniga forskare tagit fram ett utkast till en ordlista för termer relaterade till överkonsumtion, med termerna på engelska inom parentes. Förklaringarna inkluderar ofta ord som i sin tur definieras i den här ordlistan, så läs hela om du vill förstå respektive ord ännu bättre.

De här definitionerna har även processats i de Facebook-grupper som finns för respektive term.

Nedan följer först ordlistan med korta förklaringar, därefter en fördjupning.

* Överkonsumtion (overconsumption) = Konsumtion av mer än det som långsiktigt kan produceras utifrån världens naturresurser och som leder till att naturens funktionsförmåga kontinuerligt försämras.

* Hållbar konsumtion (sustainable consumption) = När alla människor kan konsumera tillräckligt för att må bra, men inte mer än att vi håller oss inom planetens gränser och lever som alla alltid kan leva. Hållbar konsumtion är således inte bara utebliven överkonsumtion för ekologisk hållbarhet, utan även konsumtion för social hållbarhet.

* Materialism (economic materialism) = En strävan att utan behov samla och byta ut saker i en ändlös jakt på status och/eller funktioner.

* Ägoism (sammansättning av: äga + egoism) = Materialistisk egoism.

* Förnöjsamhet (contentment) = Att vara nöjd med relativt lite. En attityd där mer och nytt inte automatiskt ses som bättre.

* Tillräcklighet (sufficiency) = Förnöjsamhet för individen i kombination med politik som stoppar överkonsumtion, med målet social och ekologisk hållbarhet för alla.

* Nöjdskam = Skammen du förväntas känna om du inte konsumerar tillräckligt mycket av det som upplevs ge status. Relaterar till engelskans ”keeping up with the Joneses” – den upplevda pressen att konsumera minst lika mycket som grannarna och snittfamiljen, så kallade medelsvenssons. Nöjdskam är en motsats till köpskam.

* Ekorrhjulet (treadmill) = En metafor för upplevelsen av omfattande upprepade tråkiga ansträngningar som inte upplevs leda någonstans. Handlar oftast om livet i stort, att heltidsjobb och hög konsumtion inte ger mer livskvalitet än frivillig enkelhet.

* Frivillig enkelhet (voluntary simplicity) = En självvald enkel livsstil med enklare lösningar utan onödiga utgifter. Innebär ofta låg konsumtion och mindre lönearbete än heltid. Vanliga syften är livskvalitet, personlig utveckling, minskad miljöpåverkan och att frigöra tid till att hjälpa andra.

* Nedväxling (downshifting) = Att närma sig frivillig enkelhet.

* Minimalism = En strävan att minimera antal och volym av sina ägodelar till enbart det som verkligen behöver ägas för ett gott liv. Vissa ser även minimerande av andra distraktioner än prylar som en del av minimalism.

* KonMari = En metod för hur dina saker kan sorteras och förvaras i kategorier, där du väljer att behålla det som behövs eller ger dig glädje.
  Ofta leder KonMari till att man likt minimalister gör sig av med många saker, men KonMari ger alltså även vägledning för sortering och förvaring och handlar mer om vad som känns bra, oavsett mängd och behov.

* FIRE (Financial Independence, Retire Early) = Att spara och/eller samla ihop så mycket pengar att man aldrig mer behöver lönearbeta, inräknat inflation och avkastning. Syftet är främst personlig frihet.

* En köpfri dag/månad/år (buy nothing…) = att med vissa bestämda undantag köpa ingenting under en i förväg bestämd tidsperiod. Medför ofta minskad konsumtion även efter denna period till följd av nya tankar och nya vanor. Vanliga skäl för köpfritt är miljöhänsyn, att må bättre, att betala skulder och att ting tar tid.

Denna ordlista tar inte ställning till olika definitioner av hållbarhet, men förhåller sig till de tre mest relevanta: Ramverken för planetens gränser och de fyra systemvillkoren, samt FN:s och Språkrådets definition av hållbar utveckling.

Svenska akademiens ordböcker saknar samtliga termer ovan i konsumtionskontext och dictionary.cambridge.org definierar endast downshifting och treadmill.

Det finns nog många ord i dessa ordböcker som är mindre kända än ovanstående. Flera ord förklarar dock till stor del sig själva om de används i sitt sammanhang.

Nedan följer hur olika källor definierar orden, samt vad som skiljer de från varandra. Notera att ordlistan ovan beskriver hur orden används idag, vilket kan skilja sig från vissa av de äldre definitionerna nedan. Efter det följer skillnader mellan termerna.

FÖRDJUPNING

NÅGRA DEFINITIONER AV EKORRHJULET
Cambridge ordbok UK: A treadmill is “any type of repeated work that is boring and makes you feel tired and seems to have no positive effect and no end”.
Cambridge ordbok US: A treadmill is “a boring, regularly repeated activity or experience”.

Collins ordbok UK: “a dreary round or routine”.
Collins ordbok US: A treadmill is “any monotonous, wearisome routine in which there is little or no satisfactory progress”.

Wikipedia: Ekorrhjulet är “en metafor för människans till synes otacksamma strävan genom det moderna samhället. Trots alla ansträngningar finner man sig förbli på samma plats.”

Vokabels ordbok: Ekorrhjulet är en “situation där man anstränger sig mycket utan resultat”.

Tidochpengar.se: Vissa menar att ekorrhjulet bara handlar om arbetslivet, men ekorrhjulet är “i bred mening hur vi uppfattar en livssituation. Det kan gälla vårt liv som helhet, eller handla om någon mer specifik del i livet.”
  “Du springer i ekorrhjulet när du, trots hög aktivitetsnivå, inte kommer någonstans i ditt liv. Dessutom är det du gör inte speciellt kul eller belönande.”

NÅGRA DEFINITIONER AV FRIVILLIG ENKELHET
Investopedia: “Voluntary simplicity is a lifestyle choice that minimizes the needless consumption of material goods and the pursuit of wealth for its own sake.”

Ett längre resonemang som i korthet kan tolkas som att frivillig enkelhet är en motpol till materialism finns hos simplicitycollective.com

”The term voluntary simplicity was originally coined by Richard Gregg in 1936, who described it as a lifestyle involving limiting possessions and clutter in order to live deliberately according to one’s purpose. Elgin and Mitchell (1977) expanded on this definition and described voluntary simplicity as a way of life that ‘embraces frugality of consumption, a strong sense of environmental urgency, a desire to return to living and working environments which are of a more human scale, and an intention to realize our higher human potential both psychological and spiritual – in community with others” (Elgin & Mitchell, 1977)

NÅGRA DEFINITIONER AV DOWNSHIFTING
Cambridge ordbok: Downshifting is “the practice of leaving a job that is well paid and difficult in order to do something that gives you more time and satisfaction but less money”.

Collins ordbok: Downshifting is “the practice of simplifying one’s lifestyle and becoming less materialistic”.

Oxfords ordbok: Downshifting is “changing a financially rewarding but stressful career or lifestyle for a less pressured and less highly paid but more fulfilling one”.

Wiktionary: Downshifting is “a social trend towards living a simpler, less ambitious life with a better work-life balance”.

The free dictionary: Downshifting is “quitting a high-pressure job to seek a less stressful life”.

SKILLNADEN MELLAN FRIVILLIG ENKELHET OCH DOWNSHIFTING
Downshifting är en riktning, medan frivillig enkelhet är ett mål. Låt oss ta ett par extrema exempel så det blir tydligt: Att minska inköp av kläder från 110 till 100 plagg i månaden är downshifting, men det är inte frivillig enkelhet. Att öka inköp av kläder från 1 till 2 plagg om året är absolut inom ramen för frivillig enkelhet, men är inte downshifting, eftersom downshifting är att närma sig frivillig enkelhet. Ordet kan dock ändå användas när man nått önskad nivå om man säger att man downshiftat.

The book of rubbish ideas av Tracey West (fd Smith) 2008:
“Downshifting, as a concept, shares characteristics with simple living. However, it is distinguished as an alternative form by its focus on moderate change and concentration on an individual comfort level and a gradual approach to living.”

NÅGRA DEFINITIONER AV MINIMALISM
Becomingminimalist.com: “Minimalism is owning fewer possessions.”

Theminimalists.com: ”Minimalism is a tool to rid yourself of life’s excess in favor of focusing on what’s important — so you can find happiness, fulfillment, and freedom.”

Breakthetwitch.com: Minimalism is “a lifestyle practice focused on minimizing distractions that keep you from doing what matters to you”.

SKILLNADEN MELLAN FRIVILLIG ENKELHET OCH MINIMALISM
Wikipedia har en gemensam sida för båda som inleds med: ”Simple living refers to practices that promote simplicity in one’s lifestyle. Common practices of simple living include reducing the number of possessions one owns, depending less on technology and services, and spending less money.^[1][2] These practices can be seen throughout history, religion, art, and economics. Adherents may choose simple living for a variety of personal reasons”.

“Definitions of voluntary simplicity and minimalism share several core features, including reducing consumption and reducing focus on accumulating material goods and wealth, as well as an increased focus on personal growth and values. Some definitions of voluntary simplicity also focus on environmental and social responsibility, whereas definitions of minimalism tend to be less specific about these areas, instead letting individuals define their own values.” (Elgin & Mitchell, 1977)

I både frivillig enkelhet och minimalism är man mycket återhållsam med att skaffa nya prylar, men en skillnad är att minimalism minimerar egna prylberg, medan frivillig enkelhet inte ger brådska att göra sig av med saker, så länge de inte begränsar frivillig enkelhet. Det vill säga har du ett gratis förvaringsutrymme som annars står tomt, så kan du lika gärna låta överflödiga och trasiga saker ligga där tills vidare om de möjligen kan vara till nytta senare, eftersom det inte är enkelhet att rensa ut successivt utan syfte. Detta vägs mot möjligheten att byta till ett billigare boende om du rensar bort allt överflödigt.

Om man blir distraherad av innehållet i bokhyllan så kan frivillig enkelhet vara att hänga ett skynke framför bokhyllan, medan minimalisten kan göra sig av med både bokhyllan och innehållet om det inte tydligt behövs i närtid. 

Minimalister var också sannolikt snabbare med att byta tjock-tv mot platt-tv än de som har frivillig enkelhet som ledstjärna.

Inget av begreppen anger vad man bör göra med ett stort ekonomiskt överskott, men det är mer sannolikt att en minimalist använder överskott till att exempelvis ofta äta avancerade och dyra middagar, medan frivillig enkelhet snarare talar för att göra storkok av någon enkel bra mat man brukar laga.

Att odla och skapa mycket själv kan vara en del av det enkla livet, samtidigt som det kräver fler saker än att köpa färdiga produkter. Bor man i en gård på glesbygden är det således enklare att anamma frivillig enkelhet än minimalism.

SKILLNADEN MELLAN FÖRNÖJSAMHET OCH TILLRÄCKLIGHET
Förnöjsamhet är en attityd, medan tillräcklighet även medför politik. En person med höga koldioxidutsläpp kan vara förnöjsam utan nåbar tillräcklighet om samhället på systemnivå har så stora brister att personen i praktiken inte kan sänka sin klimatpåverkan till en hållbar nivå.

Både miljardärer och väldigt fattiga kan känna sig nöjda och varken vilja ha mer eller mindre. Men i ett samhälle styrt av tillräcklighet finns knappast varken miljardärer eller påtvingad djup fattigdom.

FÖRDJUPNING OM TILLRÄCKLIGHET
ISOF definierar tillräcklighet som ”förhållande i ett samhälle där man undviker överflöd och hushållar med resurser för att säkerställa allas möjlighet till välbefinnande inom de planetära gränserna”. Deras fördjupning finns här.

“The term ‘sufficiency’ refers to a strategy of introducing hard limitations to unsustainable trends – in particular to overconsumption – plus an emphasis on distributional justice in order for everyone to have access to enough resources to meet their needs. Sufficiency policy complements the eco-efficiency approach that so far has been the main focus of the sustainable development debate.” (FOEE, 2018)

Det är mänskligt att vilja lösa problem genom att lägga till saker, men ofta kan det vara effektivare att ta bort istället. Mer är inte alltid bättre. Ju mer storskalighet, desto mer komplext och sårbart blir samhället.

Några konsekvenser: I ett samhälle baserat på tillräcklighet är cykeln norm istället för bilen. Istället för att bygga förråd rensar man bort prylar. Istället för heltidsjobb för att ha råd med alla utgifter så får man med kortare arbetstid mer tid att åtgärda och förebygga problem. Med tillräcklighet tänker man ”närmre, lägre, långsammare, mindre” istället för rådande systems ”längre, högre, snabbare, mer”.

Politiska förslag för mer tillräcklighet är bland annat ransonering, kortare arbetstid och skuldfria pengar enligt Friends of the Earth’s antologi Sufficiency och Schneidewind & Zahrnts bok The politics of sufficiency. För mer fördjupning om tillräcklighet, se Åsa Callmers doktorsavhandling Making sense of sufficiency.

ORSAKER
Människor kan välja dessa olika inriktningar av en rad olika skäl och skälen stärks ofta när beteendet anammas, även för skäl som inte fanns där från början. Till exempel visar en undersökning av människor som börjat med KonMari att de blev mer måna om miljön efter att ha gynnat miljön som en bieffekt av att deras nya metod för hantering av saker ofta medförde minskad konsumtion.

Annons