Sammanfattning om hur vi behöver främja värderingar som leder till lycka istället för överkonsumtion.

Källor

Boken

Annonser

Tillväxtkritik har nästan blivit folkligt. Mycket har hänt bara det senaste halvåret.

Sveriges kanske populäraste scenshow det senaste året har varit Fredrik Lindström och Henrik Schyfferts tillväxtkritiska drift med konsumtionssamhället och medelklassens jakt på det perfekta boendet. Showen Ljust & Fräscht har spelats för utsålda hus i Stockholm hela 2011 och är nu på turné runt om i landet. Showen har även mynnat ut i en bok, som tillsammans med Fredrik Lindströms Vinter-program i radio är den huvudsakliga källan till de tänkvärda citaten nedan.

”Tillväxtsamhället är som en knarkdealare som hela tiden ger dig det du vill ha, där enda priset är att du aldrig får bli nöjd och vilja lägga av. Jag har i hela mitt liv tyckt att tillväxtfiguren – att världens hela ekonomi ska öka och öka utan att det sker en kollaps till slut – är helt bisarr och man tycker ju att ett barn kan räkna ut att det inte går.”
Fredrik Lindström i Östgöta-Correspondenten 10 februari 2012

Tänkvärt från Fredrik Lindström i Vinter i radio P1, juldagen 2011

– De flesta av oss avskyr reklamen. Men det visar sig ändå att den fungerar genom att den betalar sig, genom att vi handlar. Det är lite granna som barnen som förr i världen fick gå ut i skogen för att samla in riset som de själva skulle få smisk med.

– Jag tror att tillväxtsamhällets dagar är räknade.

– Likt kristendomen gick från sanning till religion just när människor började tvivla på den, så kan vår moderna världsbild, den här tillväxt-demokratiskt-valfrihets-rationella-individualistiska, komma att förändras från sanning till bara en hypotes eller en religion om man så vill, just för att vi slutar tro på den.

– Det är hemskt lätt för oss att se ner på forntidens människor som offrade värdefulla saker i en mosse för att försöka beveka någon gud eller makt som de inte visste om de fanns, bara för att ta det säkra före det osäkra.
– Men tänk på saken lite, det kanske inte är så annorlunda jämfört med när vi idag konsumerar en massa julklappar för att vi är så rädda för att vi inte blir lika lyckliga annars.
– Vi vet ofta mycket mindre om vad som verkligen gör oss lyckliga än vad vi tror. Vi har alla väldigt svårt att se sammanhangen och att se oss själva utifrån.

– Vi har idag en kommersiell religion där ett av grundsakramenten är att göra av med pengar.

– Det är ganska troligt att man i framtiden kommer att beskriva oss som en slags tillväxtdyrkare. Tillväxten har en väldig makt som vi underkastar oss. Det finns fördelar med det, men…
– Tillväxt är förenklat sett olika resurser vi lånat av framtiden, inte bara naturresurser. En gång tillverkades nästan allt efter behov. Det var ett tryggt och överskådligt system, men tidskrävande och inte så effektivt. Men när vi massproducerar så tar vi en risk där vi blir beroende av att produkterna konsumeras i framtiden. Därför är vi intecknade i framtiden upp över våra öron. Mänskligheten har aldrig varit så beroende av att försöka styra framtiden som idag.

Tänkvärt från boken Ljust och Fräscht av Fredrik Lindström och Henrik Schyffert

Ett vanligt svenskt kök kostar idag snart lika mycket som ett JAS 39 Gripen och fyller ungefär samma funktion. Det är främst inte tänkt till att användas, utan man har det mest för att hota grannarna. Men när ”alla” höjer sin status blir resultatet status quo.

Under 2010 gjordes det ROT-avdrag för mer än 13 miljarder i landet. Det är cirka 4000 kr per år per villa/bostadsrätt i rent avdrag. På Pressbyrån på Stockholms central finns över 60 olika hem- och inredningstidningar! Inredningsreportagen är mer idealiserade än reklamen. Vi svenskar måste vara världens trendängsligaste folk. Vi vågar snart inte ens köpa en soffkudde utan att rådfråga en expert.

Inte sedan funkisen slog igenom 1930 har svenskarna haft så enhetlig inredningssmak. Det kan aldrig bli för ljust och fräscht. När denna trend tar slut blir lägenheter med mindre öppna planlösningar guld värda.

Förr kunde man visa status med guld, idag är det mer avancerat än så. Som Wille Crafoord uttryckt det: ”Alla vill ha samma typ av annorlunda saker”. Men de personliga sakerna i nutida hem är rätt opersonliga. Boendet berättar ibland mer om vilka vi vill vara, än vilka vi faktiskt är.

För två generationer sedan hade man ofta ett finrum som man nästan aldrig använde, trots att man bodde så trångt. Idag är köket det nya finrummet. Jättefint med många redskap och kokböcker, men dess kapacitet utnyttjas mycket sällan. Hur nödvändigt är det med majskolvsgafflar, avokadotallrikar, pastamaskiner och vinboxställningar? Vi får dessutom lite dåligt samvete när vi inte utnyttjar möjligheterna.

Ju dyrare saker man köper, desto svårare är det att göra sig av med dem. Det har nästan blivit svårare att bli av med grejer än att skaffa dem. Förr i tiden bad vi folk som reste till andra länder att köpa med sig saker som inte finns här. Idag är nästan allt vi vill köpa tillgängligt via internet eller i alla fall i svenska affärer. Förr i världen, när det var ont om mat, var det fint att vara tjock. Idag ska man visa upp att man klarar av att avstå. Samma sak när det gäller inredning, förutom att det då innebär att man slänger saker.

Det enda som förändras i ditt liv om du förverkligar ditt drömboende är själva boendet. Ingenting annat. Inte du själv, inte dina relationer, inte din förmåga att vara lycklig. Vårt missnöje är själva bränslet i hela den farkost som det moderna samhället utgör. Var aldrig nöjd! Shop til you drop!

Statsminister Fredrik Reinfeldt i sitt tal till moderatstämman igår:

”Rätt omfattande funderingar finns i vårt svenska samhälle kring konsumtionssamhället. Är det livets mening? Flest prylar när vi dör vinner – är det det som är syftet? Också den här tanken: om alla konsumerade lika mycket som vi, klarar världen av det totalt sett?

Känslan av att vara lite mer försiktig med konsumtionen, göra den mer hållbar, bli mer rädd om man det man har. Ett ökat intresse för att sälja på Blocket och allt vad det heter, via nätet, det man har haft till någon annan. Familjer som diskuterar att avstå att ha julklappar på julafton. Stressen som många känner av, en sorts hets att konsumera och kanske ännu värre för de som inte alls har råd. Den typen av frågor är oerhört viktiga att lyssna in för ett nyfiket parti som lyssnar på människors vardag.”

Lyssna och titta här, 10.18-11.25 in i talet uttalas orden ovan.

Att en svensk statsminister säger så här är en milstolpe för vår rörelse. Ord är ett avgörande steg på vägen till handling och även om orden aldrig skulle leda till handling för just Reinfeldt, så kan de göra det för andra. Hela debatten förskjuts i vår riktning och gör det lättare för andra makthavare att öppet våga ifrågasätta köphetsen.

Göran Hådén

Nu går det att till en ringa kostnad ladda ner en tyst minut – perfekt för alla som inte själva orkar trycka på paus eller stopp!

Sju tankar om köphets

15 februari 2011

1. Barn lär sig i högre utsträckning att tacka för materiella saker, än för immateriella värden som att någon tar sig tid att prata med dem.

2. Reklamen gör att vi känner oss smickrade och otillräckliga på samma gång.

3. Kan människor lockas att betala för att jobba om jobbet utformas lika lockande som affären?

4. Bredvid varje prislapp kan det sitta en glad, neutral eller sur smiley beroende på varans miljöpåverkan. Sura gubbar påverkar betydligt mer än glada smileys. Bredvid kan det också finnas motsvarande smiley om det finns forskning på hur denna produkt i snitt påverkar välbefinnandet hos köparen. Av folkhälsoskäl finns det varningstexter på alkohol – får vi tids nog även se varningstexter på vanliga prylar?

5. Valaffischer och politik recenseras, men vem granskar reklam eller etablerad media?

6. Vi lever i ett samhälle där shopping har en positiv klang och nykter en negativ klang.

7. Reklamen likriktar och minskar därmed mångfalden.

Göran Hådén

Kejsaren är naken

23 november 2010

Birger Schlaug: Hur har politiker, ekonomer och journalister blivit så indoktrinerade av sin egen världsbild att man på fullt allvar menar att vi måste jobba mer för att konsumera allt fler toppar, kalsingar och plastiga leksaker i allt snabbare takt för att staten ska få in pengar så ungarna kan gå i skolor, sjuka kan få sjukvård och gamla kan få en rimlig vård?

Läs hela artikeln här.

Dansa din djävul

1 november 2010