Därför kan ett köpfritt år sitta som en smäck – 5 godbitar

Hur går vi vidare nu efter den årliga kampanjdagen En köpfri dag?
Om det gästbloggar Emilia Arvidsson (se bilden), som driver Köpfritt år.



Tack till alla som deltagit på En köpfri dag, det är så fint att vi kan sprida andra idéer än de rent kommersiella, eller hur? En köpfri dag kan tyckas lätt att genomföra, 24 timmar känns som en enkel handling. Men tänk om det finns mer att hämta, mer att uppleva?

Jag som skriver heter Emilia och driver Facebook-gruppen Köpfritt år 2022 (snart 2023) och vi är i skrivande stund över 7000 personer som på ett eller annat vis är intresserade av en motpol, av det köpfria. I gruppen kan vi läsa oss till andras sätt att genomföra ett köpfritt år, där det vi tackar nej till inte är i fokus, utan de flesta riktar blicken mot det vi säger ja till istället.

Det är därför jag vill uppmuntra er som tagit ett köpstopp över en dag att fundera på om ett helt år kan vara ett alternativ? Kan det vara så att 2023 är året då vi stoppar vår konsumtion av prylar och istället gör något helt annat? Känns det läskigt eller kanske blir du nyfiken? Här listar jag fem godbitar som är direkta konsekvenser av att leva mer resurssnålt.

5 godbitar – köpfritt 2023

1. Du får tid över till annat än att nätshopping eller befinna dig i ett köpcentrum. Många av oss lider av konstant skräck över att tiden inte ska räcka till. Men med köpstopp kan du lösgöra tid! Tid att..? Ja, vad vill du lägga din tid på? Har du någon hobby som du skulle vilja ta dig an igen? Har du vänner och bekanta som du gärna vill spendera mer tid med? Vill du lära dig något nytt? Kom ihåg: forskning har fastslagit att shopping har väldigt lite med lycka att göra. Det kan man bland annat läsa om i Konsumtionsrapporten 2012.
   
   
2. Du sparar pengar. En del av oss känner en motivation när pengarna får växa lite grann. Det kan också vara så att du tar tillfället i akt och betalar av en skuld eller två. Jag har haft kontakt med människor som känner stor frihet efter att skulderna minskat eller upphört.
   
   
3. Du får möjlighet att undersöka: vem är jag när jag inte shoppar? Vad finns det bortom konsumtionskulturen, den som är så starkt rotad i oss? Själv upptäckte jag ett nytt miljöengagemang, där klimatfrågan blivit viktig för mig och min familj. Det ledde i sin tur att jag fick min första bok, Klimatglädje, publicerad. Jag har haft köpstopp sedan 1 januari 2016. Till en början var det för utmaningen, idag känns det mer som en naturlig del av min livsstil. En liten brasklapp: jag är inte absolutist, ibland handlar jag. Mer om det kan du läsa om på min blogg enemilia.se
   
   
4. Du kan hitta likasinnade, till exempel i gruppen på Facebook. Du kan också få mer kunskap i varför du vill ha ett köpstopp – kan det vara miljö? Pengarna? Tröttheten på att konsumera? Eller som många med mig känner: utmaningen?
   
   
5. Du kan lära dig mer om konsumtion och kopplingar till samtiden. Hur ser vår konsumtionskultur ut? Vilka problem finns med dagens konsumtionsmönster? Finns det fördelar? Hur känns det när man shoppar? Hur känns det när man låter bli? Kan man lägga till något mer i sitt köpstopp? För mig personligen har mat fått en särskild betydelse: jag tycker det känns bra att betala för mat. Dels för att det är livsviktigt och dels för att jag respekterar de som producerar hållbar mat. Enligt statistiken lägger svensken cirka 13 procent av den disponibla inkomsten på mat, vad skulle hända om vi la mer än så? Med tanke på utvecklingen av matpriserna och energisituationen gissar jag att dessa siffror kommer förändras. Vi lägger kanske mer än vad vi vill på mat idag 2022, men jag tänker fortfarande att: jo, det är bra att betala för mat. Många är villiga att lägga stora pengar på till exempel kläder, medan matpriserna känns som tråkiga utgifter. Det är lite skevt tycker jag personligen (givetvis ska kläder få kosta, dess rätta pris behöver finnas med tanke på hur klädindustrin ser ut).

Jag tänker att jag bjuder på lite ur min bok Klimatglädje. För många blir konsumtionsvanorna påverkade av kunskap. Hur då? Jo, att man helt enkelt inte vill ställa upp på de normer som finns kring köpande, samt att man förstår hur det hänger ihop med miljöfrågorna i stort.

Hur mycket konsumerar du? 

”I en undersökning fick konsumenter skatta hur mycket pengar som lagts på inköp av inredning och svensken kom då fram till att hen lade 353 kronor per månad på möbler och inredning. Om man tittar på den verkliga utgiften så landar den på 555 kronor per person och månad. Sett över tid tror vi också att vi har minskat vår konsumtion i den här kategorin av produkter, men i själva verket har den ökat. Vi upplevde att vi minskat vår konsumtion med 4 procent sedan 2010, men tittar man på den faktiska statistiken så ser vi en ökning på 20 procent. Vi tror också att den totala konsumtionen över tid har minskat, vilket inte heller stämmer. Så visst blundar vi, eller hur?

Det finns en stor omedvetenhet, men kanske kan vi skönja en önskan om att minska konsumtionen, mellan raderna i statistiken, just för att vi tror att vi minskat våra inköp? Jag tror att många av oss är inne på det spåret, men att vilja är inte samma sak som att göra. Sett till klimatet behöver vi förändra våra konsumtionsvanor, inte minst genom att ta vara på de prylar som vi redan har.

Enligt Konsumtionsrapporten reparerar vi allt mindre. Som ett exempel kan nämnas att vi 2017 lade ungefär 60 kronor på reparation av datorer, möbler, skor och hushållsapparater – ett ganska blygsamt belopp och det finns en potential att öka på vår vilja att fixa trasiga saker. Dessutom minskade även second hand-konsumtionen. Det betyder krasst att vi tar hand om våra behov genom att ta fram plånboken och köpa nytt. Möjligen uppvägs detta i viss utsträckning av att vi byter och lånar mer saker av varandra eller låter grannen som är ingenjör laga våra trasiga datorer och mobiler – sådant framgår ju inte av statistiken.

Det som tyvärr är ett svåröverkomligt hinder för många är bristen på tid. Det blir enklare och går snabbare att köpa nytt än att laga. Jag ser på sociala medier att fler och fler vågar göra alternativa val, där många också ifrågasätter att människor i fattiga länder inte får skäliga löner för sitt arbete, ja inte ens levnadslöner för att täcka mat, husrum, sjukhusvård och skolavgifter. Det känns som att medvetenheten sprider sig – titta till exempel på #sustainablefashion eller #hållbartmode. Även den brittiska dokumentären Modeindustrins smutsiga baksida som har gått på SVT visar på verkliga förhållanden med förgiftade vattendrag och människor och barn som antas använda vattnet i sin vardag. Det är helt absurt med tanke på att det sen är vi som handlar kläderna, utan eftertanke, och dessutom slänger vi stora mängder kläder varje år.”

Så vad säger du, vill du pröva köpfritt år 2023?

Emilia Arvidsson

Annons