Därför räcker inte 99 procent mental omställning
21 augusti 2022
Källan till bilden ovan är sidan 14 i Naturvårdsverkets rapport Allmänheten om klimatet 2021.
En tidigare version av texten nedan är publicerad i Mat & klimat.
Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte? Min analys är att det främst beror på följande:
Företagens reklamskapare länge haft råd att köpa till sig den bästa kunskapen om hur människor lockas till konsumtion, samt haft enorma resurser att sprida sina budskap.
En del i det är att säljarna vet att de inte behöver övertyga alla hela tiden. Det räcker att locka dig 1 % av tiden så är du av med dina pengar sedan. Det nya är att digital reklam nu kan skräddarsys efter just dina intressen och du kan shoppa allt möjligt direkt i mobilen. Med andra ord är de två skälen här ökade påtryckningar och ökad tillgänglighet, när ny kunskap och ny teknik används för ökad konsumtion.
Den rådande ekonomiska teorin är att ständig ökad konsumtion är nödvändig. Därför stimulerar även politikerna ökad konsumtion. Den viktigaste delen i det är att vi nu har mer pengar än någonsin att shoppa för. Fram till 70-talet valde politikerna att ta ut den ökade produktiviteten i både högre löner och kortare arbetstid. Sedan dess har alla framsteg gått till högre löner, högre vinster och högre investeringar för att tjäna ännu mer pengar i framtiden. Pengar som förr eller senare konsumeras.
Åtgärder
Som samhälle behöver vi välja kortare arbetstid istället för högre löner, kombinerat med åtgärder för låginkomsttagare. Halva svenska folket är positiva till sex timmars arbetsdag. Vi kan också på olika sätt försvåra skuldsättning till följd av köphets.
Orsakerna som beror på ny teknik (individanpassad reklam och möjligheten att shoppa allt möjligt direkt på internet) är politiskt svårt att stoppa. Vissa begränsningar kan dock åstadkommas politiskt, som att förbjuda telefonförsäljning (som även den snart lär ske genom AI).
Skatter, ransonering och basinkomst är andra politiska verktyg, men för att de ska kunna genomföras i så stor utsträckning att det blir ett systemskifte, så behöver parallellt ett kulturskifte växa fram med förnöjsamhet som ledstjärna.
För idag förväntas vi skämmas om vi nöjer oss med de kläder och prylar vi har. Denna skam är så osynliggjord att den ännu inte ens har ett namn. Så låt oss kalla det nöjdskam. Mer är inte samma sak som bättre, och rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite. Om du inte övertygas av denna gamla insikt i text, så låt oss ta det i toner.
Många som länge valt klimatsmart mat har på grund av begränsat utbud nöjt sig med mat som är bra nog i smaken, av solidariska skäl. Men nu utvecklas klimatsmart mat så snabbt att skiftet till hållbar mat kan ske nästan utan förnöjsamhet.
Samma utveckling är dock svår att se för konsumtion i stort. Så istället för köphetsande reklam som kulminerar med Black Friday kan vi bygga ett samhälle som istället ägnar all denna reklams resurser till att sprida förnöjsamhet. Då når vi inte bara hållbarhet, utan även välmående.