Strategi

Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Först därefter frågar vi om det är möjligt.

/Paul Hawken

Vad kostar det att förvara alla prylar hemma?

Idag publicerar vi en gästblogg av Jonas Stenling från frivilligenkelhet.se

Jag har ibland förfasats tillsammans med vänner som ska flytta hur mycket det kostar att magasinera saker i externa förråd. Något vi inte funderar lika ofta på är hur mycket det kostar att förvara saker i vårt eget hem. Jag tog en snabb tur i lägenheten och mätte upp alla garderober, byråer, klädkammare och förråd.

Sammantaget kom jag fram till att ganska precis 10 kvadratmeter av vår lägenhet används till förvaring. Då har jag inte inkluderat kök och badrum. Vi har en årshyra på 1460 kr/kvm. Sammantaget kostar alltså förvaringen av våra saker 14600 kr/år. Bara vårt förråd på 4,5 kvm kostar 6500 kr/år. Det är knappt att sakerna vi förvarar där är värda så mycket.

Man kan självfallet inte betala mindre i hyra bara för att man gör sig av med saker som behöver förvaras, men på lång sikt tror jag att byggnormerna påverkas av hur mycket saker vi förväntas ha i våra hem. Med färre prylar och smartare förvaringslösningar skulle vi kunna minska på golvytan utan att kompromissa med något annat!

Hur mycket betalar du för att förvara prylarna i ditt hem?

Junk i SVT

Junk är ett nytt barnprogram i SVT där gamla leksaker görs om till nya på finurliga sätt. Premiär idag!

Årskrönika

Nu med hela tre dagars perspektiv på 2011 är det dags för en årskrönika!

Första 2/3 av året har vi inte så mycket att säga om, men sedan fick vi verkligen uppleva framgångar för köp mindre-rörelsen:

1. Hösten började med att 11000 svenskar avslutade det gemensamma projektet en köpfri månad för den här gången.

2. Den 6 oktober meddelades att Nobelpriset i litteratur i år går till Tomas Tranströmer som skaldat konsumtionskritik.

3. Den 22 oktober talar statsminister Fredrik Reinfeldt i flera minuter till hela Moderaternas partistämma om att det är oerhört viktigt att lyssna på den ”rätt omfattande kritiken mot konsumtionssamhället”.

4. EU-projektet Europa minskar avfallet uppmanar till halverad konsumtation och hade över 7000 aktiviteter runt om i Europa under sin kampanjvecka i slutet av november.

5. Den 26 november inföll En köpfri dag i Sverige och fick mer media än någonsin. Cirka 70 tidningsartiklar och åtta radiointervjuer. Efter det hände ännu mer under årets sista månad:

6. En SIFO-undersökning visade att det som stressar folk mest inför julen är julklapparna. Endast 15 procent anser att julen ens delvis borde handla om julklappar. 10 procent köper inte några julklappar alls. Hälften tycker att begagnade julklappar är helt ok.

7. Ärkebiskop Anders Wejryd sade att ”julen är kidnappad av kommersen”.

8. Julhälsning från SVT: ”Köp inga julklappar i år”.

9. Fredrik Lindström har tillsammans med Henrik Schyffert hela året spridit prylhetskritik med sin hyllade show och bok om folks jakt efter det perfekta boendet och den perfekta inredningen. På juldagen ägnade Fredrik stora delar av sitt Vinter-program i radio P1 åt tillväxtkritik.

10. Dagens industris läsare fick nästan vår kritik mot konsumtionssamhället att framstå som mild

11. När till och med Svensk handel utan ironi tipsar i tv om hur man kan minska konsumtionen ytterligare, så vet vi knappt vad vi ska säga längre…

Förändringen består alltså inte bara i att ytterst få offentligt säger emot längre. Fredrik Reinfeldt, Svensk handels representant och Dagens Industris läsare väljer aktivt att stödja kritiken mot konsumtionssamhället. Vad hände med mångmiljonkampanjerna för ökad konsumtion till varje pris?

Det verkar som att hela köp mindre-rörelsen har åstadkommit en reell värderingsförskjutning, där debatten nu förs allt mer på vår planhalva. Det skapar nya, spännande möjligheter 2012!

En köpfri dag varje vecka

Många länder har en köpfri dag varje söndag, då butikerna måste hålla stängt. I Sverige avskaffades den lagen 1971. Det närmaste vi i praktiken kommer en vanlig tysk söndag nu för tiden är väl juldagen.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Annelie Enochsson vill emellertid återinföra söndagsstängda butiker i Sverige. Skälen hon anför är folkhälsan, de anställdas arbetssituation, stressen, tid för nära och kära, samt att Gud vill det.

Det bästa i mitt liv har varit gratis

Juldagen – årets mest köpfria dag

Idag är det förmodligen årets mest köpfria dag

Bara att njuta!

ABBA-Frida: Inga prylberg för mig

ABBA-Frida sjunger att hon varken behöver bil, båt, presenter eller pengar för att vara lycklig

http://www.youtube.com/watch?v=yQ2pJhLOQ5k

Svensk version av Edison Lighthouse’s ”Love grows (where my Rosemary goes) från 1970. Full text här.

Ge bort eller bli av med?

Idag gästbloggar Josefin Berger. Hon är en av grundarna till Hemskänkt, som utgår från idén om att man kan ta saker man har hemma och ge bort som presenter istället för att köpa nytt. Under december månad driver Hemskänkt kampanjen En rekordfri jul, som hoppas på den första rekordfria julen på femton år.

Vill du också gästblogga här? Kontakta i så fall vår webbredaktör Inga Prylberg.

Det är lördag och jag befinner mig utanför en second hand-butik i Karlstad. Folk och bilar står om vartannat för om femton minuter öppnas dörrarna till inlämningen.

Bananlådor fyllda med leksaker står redan på lastkajen, mot någons ben lutar två säckar med kläder och i folks bilar ligger tjocka påsar med tyg och garn och säkert tonvis med porslin och husgeråd.

Alla inlämnade saker kommer inte att bli sålda, men en hel del blir det. Många gillar att handla second hand. Och pengarna från försäljningen går ju till välgörande ändamål. Bistånd. Barn kommer att få gå i skolan. Familjer kommer att få mat och husrum. Och så sparar vi ju på jordens resurser också.

Lite längre bort i samma område ligger en av stans största återvinningscentraler. Kön dit ser ungefär likadan ut. Människor trängs på avstjälpningsplatserna med sina säckar, kartonger och lådor. Och innehållet är ungefär det samma.

Samtidigt som människor ägnar lördagsförmiddagarna åt att rensa i förrådet och köra saker till second hand-butiker och till återvinningscentraler, så spenderar vi svenskar tillsammans 49 miljarder på presenter till nära och kära. På ett år blir det en hel del barnkalas, födelsedagsfester, bröllop och studenter för en familj. Det kostar pengar. Och då är julen inte ens inräknad. På sikt kommer gissningsvis en stor del av dessa miljarder hamna i förrådet, på tippen och i second hand-insamlingar.

De flesta kan nog hålla med om att det ändå är bra att lämna sina saker till återvinningen. Och det är säkert många som känner att de gör en god handling när de lämnar det de inte använder till en second hand-butik. Men frågan är om det i första hand är miljön vi tänker på när vi står på tippen och kastar skräp? Och den där givmildheten vi uppfylls av, när vi lämnat in en låda leksaker, har den att göra med att vi skapat bättre förutsättningar för utbildning, hälsa och förverkligande av barns drömmar i andra delar av världen? Eller är det så att vi drivs av ett behov att åka iväg, för att vi behöver bli av med våra prylar, för att vi behöver skapa plats för att köpa nytt?

Någon gång måste vi tänka om. Det som välgörenhetsorganisationerna behöver är egentligen inte i första hand våra saker eller vår känsla av att vara så goda, utan de behöver våra pengar och kanske en insats emellanåt. Och det vi behöver göra är att se över hur många nya saker vi egentligen behöver på ett år, på en livstid.

En vän till mig brukar säga, att apokalypsen inte kommer att se ut som den beskrivs i religiösa skrifter. Apokalypsen kommer ta gestalt genom att det står en studsmatta i varje trädgård, i varenda bostadsområde, i varenda stad och i var enda land. Men jag kan också ana undergången när jag går omkring i second hand-butiker och fastnar framför hundratals exemplar av samma saker, alla lika lite använda. Människor har sorterat och lämnat ifrån sig sina ägodelar och sedan åkt därifrån med lätthet, men egentligen tagit ett steg närmare avgrunden.

De flesta av oss lever i ett överflöd av saker och ska jordens resurser verkligen räcka så måste vi tillskriva det vi äger ett högre värde. Ett sätt att göra det är att sudda ut tanken att det är skräp vi omger oss med och istället betrakta tingen som potentiella presenter. Alla de saker som vi inte använder kan bli gåvor. De kan bli Hemskänkt. Och även de saker vi använt och haft mycket glädje av kan bli fina gåvor, laddade med minnen och kärlek.

Men det krävs mod. Det är en större utmaning att slå in en sak hemifrån och ge till en vän i present än vad det är att anonymt lämna in en kasse kläder på en second hand-inlämning. För oavsett hur god tanken om återvinning är och hur vänligt inställda vi är till begagnat, så spelar det ingen roll hur ofta vi kör till tippen eller hur många säckar kläder vi lämnar till second hand om vi ändå inte minskar vår konsumtion.

Josefin Berger

Svenska folket: Julklappar ej viktigt

Några resultat från en färsk SIFO-undersökning där hela 4200 vuxna svarat:

Det som stressar folk mest inför julen är julklapparna. Endast 15 procent anser att julen ens delvis borde handla om julklappar! De flesta vill under julen vara med familjen, ha lugn och ro, äta god mat, m.m.

Fråga: Skulle du kunna tänka dig att avstå från att köpa några av årets julklappar och istället ge pengarna till välgörande ändamål?
50 procent: Ja
27 procent: Nej
13 procent: Vet ej
10 procent: Köper inga julklappar

Den sistnämnda kategorin propageras det nu för på förstasidan på svt.se av SVT-profilen Micke Leijnegard:

http://svtplay.se/v/2650532/micke_leijnegard_onskar_god_jul

Ärkebiskop Anders Wejryd kommenterar undersökningen med att ”julen är kidnappad av kommersen”.

Minns också undersökningen om att halva svenska folket tycker att begagnade julklappar är helt ok.