Ge bort eller bli av med?

22 december 2011

Idag gästbloggar Josefin Berger. Hon är en av grundarna till Hemskänkt, som utgår från idén om att man kan ta saker man har hemma och ge bort som presenter istället för att köpa nytt. Under december månad driver Hemskänkt kampanjen En rekordfri jul, som hoppas på den första rekordfria julen på femton år.

Vill du också gästblogga här? Kontakta i så fall vår webbredaktör Inga Prylberg.

Det är lördag och jag befinner mig utanför en second hand-butik i Karlstad. Folk och bilar står om vartannat för om femton minuter öppnas dörrarna till inlämningen.

Bananlådor fyllda med leksaker står redan på lastkajen, mot någons ben lutar två säckar med kläder och i folks bilar ligger tjocka påsar med tyg och garn och säkert tonvis med porslin och husgeråd.

Alla inlämnade saker kommer inte att bli sålda, men en hel del blir det. Många gillar att handla second hand. Och pengarna från försäljningen går ju till välgörande ändamål. Bistånd. Barn kommer att få gå i skolan. Familjer kommer att få mat och husrum. Och så sparar vi ju på jordens resurser också.

Lite längre bort i samma område ligger en av stans största återvinningscentraler. Kön dit ser ungefär likadan ut. Människor trängs på avstjälpningsplatserna med sina säckar, kartonger och lådor. Och innehållet är ungefär det samma.

Samtidigt som människor ägnar lördagsförmiddagarna åt att rensa i förrådet och köra saker till second hand-butiker och till återvinningscentraler, så spenderar vi svenskar tillsammans 49 miljarder på presenter till nära och kära. På ett år blir det en hel del barnkalas, födelsedagsfester, bröllop och studenter för en familj. Det kostar pengar. Och då är julen inte ens inräknad. På sikt kommer gissningsvis en stor del av dessa miljarder hamna i förrådet, på tippen och i second hand-insamlingar.

De flesta kan nog hålla med om att det ändå är bra att lämna sina saker till återvinningen. Och det är säkert många som känner att de gör en god handling när de lämnar det de inte använder till en second hand-butik. Men frågan är om det i första hand är miljön vi tänker på när vi står på tippen och kastar skräp? Och den där givmildheten vi uppfylls av, när vi lämnat in en låda leksaker, har den att göra med att vi skapat bättre förutsättningar för utbildning, hälsa och förverkligande av barns drömmar i andra delar av världen? Eller är det så att vi drivs av ett behov att åka iväg, för att vi behöver bli av med våra prylar, för att vi behöver skapa plats för att köpa nytt?

Någon gång måste vi tänka om. Det som välgörenhetsorganisationerna behöver är egentligen inte i första hand våra saker eller vår känsla av att vara så goda, utan de behöver våra pengar och kanske en insats emellanåt. Och det vi behöver göra är att se över hur många nya saker vi egentligen behöver på ett år, på en livstid.

En vän till mig brukar säga, att apokalypsen inte kommer att se ut som den beskrivs i religiösa skrifter. Apokalypsen kommer ta gestalt genom att det står en studsmatta i varje trädgård, i varenda bostadsområde, i varenda stad och i var enda land. Men jag kan också ana undergången när jag går omkring i second hand-butiker och fastnar framför hundratals exemplar av samma saker, alla lika lite använda. Människor har sorterat och lämnat ifrån sig sina ägodelar och sedan åkt därifrån med lätthet, men egentligen tagit ett steg närmare avgrunden.

De flesta av oss lever i ett överflöd av saker och ska jordens resurser verkligen räcka så måste vi tillskriva det vi äger ett högre värde. Ett sätt att göra det är att sudda ut tanken att det är skräp vi omger oss med och istället betrakta tingen som potentiella presenter. Alla de saker som vi inte använder kan bli gåvor. De kan bli Hemskänkt. Och även de saker vi använt och haft mycket glädje av kan bli fina gåvor, laddade med minnen och kärlek.

Men det krävs mod. Det är en större utmaning att slå in en sak hemifrån och ge till en vän i present än vad det är att anonymt lämna in en kasse kläder på en second hand-inlämning. För oavsett hur god tanken om återvinning är och hur vänligt inställda vi är till begagnat, så spelar det ingen roll hur ofta vi kör till tippen eller hur många säckar kläder vi lämnar till second hand om vi ändå inte minskar vår konsumtion.

Josefin Berger

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: