Delad glädje är dubbel glädje

12 november 2011

Dagens gästbloggare är Heiti Ernits, som delar med sig av en rad förslag för att minska konsumtionen av nyproducerat i sin vision för Borås 2025, som lika gärna skulle kunna vara en vision för vilken svensk stad som helst!

——————————————————————————————–

Ett framtida Borås är för mig ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Borås där samhället inte förbrukar mer globala och lokala resurser än vad som är långsiktigt hållbart och där vi inte släpper ut mer föroreningar än ekosystem och våra samhällen tål.

Ett sätt att närma sig detta är att stärka den “kollaborativa ekonomin”. Det handlar om att på ett kreativt sätt låna, byta och dela med sig av olika resurser med andra människor med hjälp av informationsteknologin (sociala medier, webb, etc) och samtidigt stärka den lokala gemenskapen. Kanske kommer den offentliga sektorn i framtiden inte enbart producera tjänster för sina medborgare utan även sammanföra människor, kunskap, tjänster och resurser i lokalsamhället?

Återfördelningsmarknad
Jag tror att Borås 2025 har välutvecklade marknader och samarbetsformer kring hur man återför resurser till samhället. Det handlar först och främst om att (1) minska mängden resurser, sedan att (2) återanvända och/eller (3) omfördela till behövande och innan man (4) återvinner, (5) reparera det man har.

Jag ser att det finns verkstäder i Borås som är utrustade med symaskiner för de som önskar att modifiera (eller laga) sina kläder men  saknar ekonomiska resurser. Detta skulle vara en investering i både miljö och hälsa (minskad resursutag, minskade utsläpp och gifter etc). Men det handlar lika mycket om gemenskap och ett delat intresse.

Eller varför inte permanenta platser för klädbyten (se: clothswapping)? En annan genial idé är Fruktförmedlingen: Bli enkelt av med ditt överskott istället för att fina råvaror skall ruttna bort!

Kollaborativa livsstilar

Jag ser att det finns utvecklade kollaborativa livsstilar i Borås. Kollaborativa livsstilar handlar om att dela resurser som exempelvis mark, transportmedel, platser/rum, kunskap/kunnande och tid. Exempelvis att dela med sig markyta i trädgården för någon som vill odla (se: LandSharing). Det kan också handla om att utbyta hantverkskunnande: fixa datorn mot att laga en läckande rör (se: Swap och Southwark Circle). Ett smart resursutnyttjande vore exempelvis om företag eller offentliga verksamheter delade med sig av (periodvis) tomma lokaler till tillfälligt behövande (se: CamdenSharing).

Kanske är begrepp som tidsbanker, lokala valutor, CouchSurfing, bookshare, good-gyms vanliga begrepp i Borås om ett antal år. Det handlar om att matcha efterfrågan med tillgång och samtidigt skapa samhällsnytta.

Produkt-tjänste-system
En borrmaskin används i genomsnitt 13 minuter under dess livsstid! Ett stort slöseri med resurser kan man tycka. Det skall vara enkelt, smidigt och billigt att kunna låna verktyg eller utrustning i framtida Borås.  Bil- och cykelpooler borde vara lika naturliga inslag i flerbostadshus som tvättstugor (se: Viskaforshem AB). Eller kan vi tänka oss en uppsättning standardverktyg för utlåning i bostadshusen?

För mer information se gärna den 15 minuter långa TED-föreläsningen med Rachel Botsman:

http://www.youtube.com/watch?v=AQa3kUJPEko

Heiti Ernits

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: