Cirka 4 procents tillväxt per år är en vanlig önskan från politiker. Men det innebär en fördubblad ekonomisk volym på bara 18 år. Efter 90 år är ekonomin 32 gånger större och efter 504 år drygt 268 miljoner gånger större.

Är det möjligt för miljön att konsumera så extremt mycket mer? Är det önskvärt för vårt välbefinnande, eller är det istället förnöjsamhet vi bör utveckla? När ska vi forma en ekonomi där välfärden är oberoende av ekonomisk tillväxt?

Nationalencyklopedin: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.”

Tillväxtkritik har nästan blivit folkligt. Mycket har hänt bara det senaste halvåret.

Sveriges kanske populäraste scenshow det senaste året har varit Fredrik Lindström och Henrik Schyfferts tillväxtkritiska drift med konsumtionssamhället och medelklassens jakt på det perfekta boendet. Showen Ljust & Fräscht har spelats för utsålda hus i Stockholm hela 2011 och är nu på turné runt om i landet. Showen har även mynnat ut i en bok, som tillsammans med Fredrik Lindströms Vinter-program i radio är den huvudsakliga källan till de tänkvärda citaten nedan.

”Tillväxtsamhället är som en knarkdealare som hela tiden ger dig det du vill ha, där enda priset är att du aldrig får bli nöjd och vilja lägga av. Jag har i hela mitt liv tyckt att tillväxtfiguren – att världens hela ekonomi ska öka och öka utan att det sker en kollaps till slut – är helt bisarr och man tycker ju att ett barn kan räkna ut att det inte går.”
- Fredrik Lindström i Östgöta-Correspondenten 10 februari 2012

Tänkvärt från Fredrik Lindström i Vinter i radio P1, juldagen 2011

- De flesta av oss avskyr reklamen. Men det visar sig ändå att den fungerar genom att den betalar sig, genom att vi handlar. Det är lite granna som barnen som förr i världen fick gå ut i skogen för att samla in riset som de själva skulle få smisk med.

- Jag tror att tillväxtsamhällets dagar är räknade.

- Likt kristendomen gick från sanning till religion just när människor började tvivla på den, så kan vår moderna världsbild, den här tillväxt-demokratiskt-valfrihets-rationella-individualistiska, komma att förändras från sanning till bara en hypotes eller en religion om man så vill, just för att vi slutar tro på den.

- Det är hemskt lätt för oss att se ner på forntidens människor som offrade värdefulla saker i en mosse för att försöka beveka någon gud eller makt som de inte visste om de fanns, bara för att ta det säkra före det osäkra.
– Men tänk på saken lite, det kanske inte är så annorlunda jämfört med när vi idag konsumerar en massa julklappar för att vi är så rädda för att vi inte blir lika lyckliga annars.
– Vi vet ofta mycket mindre om vad som verkligen gör oss lyckliga än vad vi tror. Vi har alla väldigt svårt att se sammanhangen och att se oss själva utifrån.

- Vi har idag en kommersiell religion där ett av grundsakramenten är att göra av med pengar.

- Det är ganska troligt att man i framtiden kommer att beskriva oss som en slags tillväxtdyrkare. Tillväxten har en väldig makt som vi underkastar oss. Det finns fördelar med det, men…
– Tillväxt är förenklat sett olika resurser vi lånat av framtiden, inte bara naturresurser. En gång tillverkades nästan allt efter behov. Det var ett tryggt och överskådligt system, men tidskrävande och inte så effektivt. Men när vi massproducerar så tar vi en risk där vi blir beroende av att produkterna konsumeras i framtiden. Därför är vi intecknade i framtiden upp över våra öron. Mänskligheten har aldrig varit så beroende av att försöka styra framtiden som idag.

Tänkvärt från boken Ljust och Fräscht av Fredrik Lindström och Henrik Schyffert

Ett vanligt svenskt kök kostar idag snart lika mycket som ett JAS 39 Gripen och fyller ungefär samma funktion. Det är främst inte tänkt till att användas, utan man har det mest för att hota grannarna. Men när ”alla” höjer sin status blir resultatet status quo.

Under 2010 gjordes det ROT-avdrag för mer än 13 miljarder i landet. Det är cirka 4000 kr per år per villa/bostadsrätt i rent avdrag. På Pressbyrån på Stockholms central finns över 60 olika hem- och inredningstidningar! Inredningsreportagen är mer idealiserade än reklamen. Vi svenskar måste vara världens trendängsligaste folk. Vi vågar snart inte ens köpa en soffkudde utan att rådfråga en expert.

Inte sedan funkisen slog igenom 1930 har svenskarna haft så enhetlig inredningssmak. Det kan aldrig bli för ljust och fräscht. När denna trend tar slut blir lägenheter med mindre öppna planlösningar guld värda.

Förr kunde man visa status med guld, idag är det mer avancerat än så. Som Wille Crafoord uttryckt det: ”Alla vill ha samma typ av annorlunda saker”. Men de personliga sakerna i nutida hem är rätt opersonliga. Boendet berättar ibland mer om vilka vi vill vara, än vilka vi faktiskt är.

För två generationer sedan hade man ofta ett finrum som man nästan aldrig använde, trots att man bodde så trångt. Idag är köket det nya finrummet. Jättefint med många redskap och kokböcker, men dess kapacitet utnyttjas mycket sällan. Hur nödvändigt är det med majskolvsgafflar, avokadotallrikar, pastamaskiner och vinboxställningar? Vi får dessutom lite dåligt samvete när vi inte utnyttjar möjligheterna.

Ju dyrare saker man köper, desto svårare är det att göra sig av med dem. Det har nästan blivit svårare att bli av med grejer än att skaffa dem. Förr i tiden bad vi folk som reste till andra länder att köpa med sig saker som inte finns här. Idag är nästan allt vi vill köpa tillgängligt via internet eller i alla fall i svenska affärer. Förr i världen, när det var ont om mat, var det fint att vara tjock. Idag ska man visa upp att man klarar av att avstå. Samma sak när det gäller inredning, förutom att det då innebär att man slänger saker.

Det enda som förändras i ditt liv om du förverkligar ditt drömboende är själva boendet. Ingenting annat. Inte du själv, inte dina relationer, inte din förmåga att vara lycklig. Vårt missnöje är själva bränslet i hela den farkost som det moderna samhället utgör. Var aldrig nöjd! Shop til you drop!

Samtal om tillväxt

16 mars 2011

Ett intressant samtal om tillväxt finns att lyssna på här. Det är 40 minuter långt, från Filosofiska rummet i radio P1.

Göran Hådén

Välfärd utan tillväxt

14 februari 2011

Den fullsatta föreläsningen i Stockholm i tisdags finns nu på webben:

Fördjupning om föreläsningen ovan finns här och här.

Aktuell fördjupning om alternativ till tillväxt finns även i Birger Schlaugs nya bloggserie Från tillväxt till utveckling.

Samt i Sverker Lenas fantastiska artikel Hur blir hamstern hållbar?

Göran Hådén

Media: DN, SvD, SvD2, SVT, SVT2

Glöm miljö och lycka – DN meddelar nu att tysk seger i herrfotbolls-VM vore det bästa för världen!

Det som är bäst för världen är ju – som vi alla vet – det som är bäst för det nuvarande ekonomiska systemets kortsiktiga välgång, det vill säga tillväxten. Ekonomer har räknat ut att BNP ökar med i snitt 0,7 procent mer för en vinnare i herrfotbolls-VM. Ekonomen Hein Schotsman förutspår att tysk VM-seger även vore jättebra för Sverige:

- Ni skulle få besök av en massa tyska turister och de skulle handla nya Volvobilar för fullt.

Det låter bra för miljön! Bildtexten i DN-artikeln är ”Tyska fans gör rätt i att heja fram sitt lag”. Så snälla, gör inte Reinfeldt och försäljarna av älgbajs besvikna – heja på Tyskland du med!

PS. På Lyckobloggen har jag istället analyserat vilken vinnare som vore bäst för lyckan. Läs här :)

Göran Hådén

Andra om , , , , samhälle, handel,

Idag kom nya siffror om minskad tillväxt i Sverige. Sorg och tandagnisslan som vanligt bland många. På kort sikt blir det ju stora problem när grunden för systemet gnisslar, men på lång sikt vet vi ju att det är ohållbart med ständigt ökad bnp.

Det finns ett mycket nära samband mellan ekonomiskt tillväxt, materiell resursförbrukning och koldioxidutsläpp. Visst går det kanske rent teoretiskt sett att även under lång tid ha en låg ekonomisk tillväxt som inte sliter ut människor och miljö, men det är knappast ett realistiskt mål. Även så kallad tjänstekonsumtion innebär ju ett visst mått av materiell resursförbrukning.

Det är inte lätt att ändra ekonomins villkor, men det går. Att ändra naturens villkor är däremot omöjligt. Således är det trots allt ekonomins villkor som måste ändras, när dessa nu krockar med naturens villkor.

Om vi ska klara klimatet så måste vi komma ifrån det droglika beroendet av ständig ekonomisk tillväxt. Exakt hur alternativet ser ut vet vi ännu inte, men just därför måste vi hålla hoppet och debatten levande.

Hur kan vi utveckla samhället utan att slita ut människor och miljö? En bra sammanställning av kritik och alternativ till tillväxt finns här.

Lovande är till exempel att Frankrikes president Sarkozy försöker få de rikaste länderna att komplettera bnp-måttet med en rad andra faktorer, bland annat människors självupplevda välbefinnande.

Media: DN, GP, Sn, SvD, SvD2

Intressant? Andra om ,ekonomi, , , , , bnp

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 762 andra följare